myonedirectionovel.blogg.se

 

Har ni hört denna underbara lilla låt?
 Om inte, klicka här NU! Så oerhört vacker och fin!

 

 

Sorry men ingen ny del idag, eftersom jag ska på utvecklingssamtal och sedan åka o prova kläder inför en modevisning! Bara så ni vet! 

Kram :D

 

 

Harrys point of view

 

Vi kommer ut på en bakgata och det är inte en enda människa i sikte. Jag slappnar av och vi börjar gå mot Pizza Hut så tyst som möjligt utan att ge ifrån oss ett enda ljud. Men efter vi gått några meter kan jag höra spridda tjejskrik bakom mig. Vi vänder oss om och ungefär hundra meter bakom oss kan jag se horder av tjejer komma mot oss. Mitt hjärta börjar bulta och jag tar tag i Melissas hand. Jag ser på de andra och de nickar. Sedan börjar vi springa. Vi springer så snabbt vi kan och jag kan se hur det rycker i Melissas mungipa. Jag känner adrenalinet pumpa och vet att säkert när som helst kommer vi alla vara fast i någon slags tjejsoppa med skrikande halsar. Jag kan se framför mig hur mitt hår kommer troligtvis klippas eller ryckas av med rötterna, Niall kommer förlora sin tandställning. Liam kommer få skedar kastade på sig och Louis hängslen kommer ryckas av och han kommer tappa byxorna. Zayns ögon kommer klösas ut och Melissa vill jag inte ens tänka tanken på vad som kommer hända. Jag är till och med osäker på utifall jag kommer vara vid liv inom sisådär trettio sekunder. Jag slår undan tankarna och vi springer längs gatan och jag tar sikte på Pizza Hut’s neonlogga. Lyckligtvis kommer vi in på restaurangen och personalen ser allmänt chockerade ut när de ser alla tjejerna komma efter oss. Det är ren tur att de hinner låsa. Jag stannar och andas ut. Melissa sätter sig på en stol med ett krampaktigt tag om min hand. Resten av gänget ser på varandra. Alla är i total chock efter vad som just hände. Det är tyst,  som om tiden står stilla. Allt gick så snabbt. Vi hann inte ens gå tre meter innan skriken hördes och vi var tvungna att springa. Jag försöker minnas men det blir bara som små utklippta bitar, även om det hände alldeles nyss. Det måste vara chocken eller adrenalinet som påverkar minnet, tänker jag. Plötsligt börjar Melissa skratta. Först ser alla bara på henne som om hon vore helt knäpp, men snart så kan  varken Liam eller Zayn hålla tillbaka och snart skrattar alla.

’’ That was….awesome’’, säger Liam och skrattar.

’’Yeah.. thank you Mel’’, säger Zayn.

Först blir jag själv lite förvirrad  eftersom jag inte förstår vad de menar men sen fattar jag.

Det var längesedan vi gjorde något galet, och det var definitivt det här. Vi har bara åkt runt i massa bilar och knappt hunnit träffa fansen och nu blev vi jagade av dom. Tack vare Melissa.

Okej, det är inget jag direkt gått och drömt om, men hon fick något att hända. Och det måste vara såhär det är att vara med henne, alltid i rörelse, alltid i liv. Alltid något galet eller mindre galet. Man hade aldrig tråkigt. Och jag känner mig glad och lycklig på en och samma gång. Hon är ett ljus i vardagen.

Jag ser mot fönstren och utanför står en massa skrikandes fans som bankar på rutorna. För en sekund är jag nästan rädd att glaset ska spricka och gå sönder.

Som tur är så beter sig personalen proffsigt och vi får våra pizzor och så småningom avtar allt bultande på glaset och vi sätter oss längre in i restaurangen så vi får äta ifred. Alla är vrålhungriga och det tar inte lång tid innan allt är borta.

’’What time will we be back?’’, frågar Melissa och ser på oss. Jag tar fram mobilen och ser att vi har gott om tid.

’’One o’clock, about 40 minutes’’, svarar jag.

’’If we could, I would show you around here, but I think it’s impossible’’, svarar hon och reser sig upp och går ut mot fönstrena. Så fort hon visar sig kan man höra hur alla utanför skriker och hon vinkar glatt till dom innan hon kommer tillbaka till oss. Hon nickar, som en bekräftelse för att det verkligen är omöjligt att gå ut där.

Vi sitter en stund till och bara pratar. Melissa frågar lite olika frågor om hur vi brukar göra när sånt här händer och en massa annat. Själv säger jag inte så mycket. Jag sitter mest och bara ser på henne. Hur hennes mun rör sig, hur hennes överläpp åker in en bit när hon ler och hur hon alltid flackar med blicken när hon pratar med Zayn…

Vänta nu, flackar med blicken när hon talar med Zayn?

Jag rycker till lite och koncentrerar mig noga. Jo, visst flackar hon med blicken, på ett väldigt flirtigt sett. Jag skakar lite lätt på huvudet och sätter mig tillrätta. En sten börjar formas i min mage och jag får en konstig känsla. Det kunde väl inte vara så…? Nej, såklart det inte kunde, inte med tanke på vad som skulle ha hänt igår om det inte vore för Louis, tänker jag och får ett svagt leende på läpparna. Min oro sjunker smått och så småningom slutar hon prata med Zayn. Vi reser på oss för att gå, även om vi inte vet vart vi ska.

’’Where should we go? We can't go out there because then we are gonna be killed or something’’, menar Niall och lägger armarna i kors. Vi andra skakar på huvudet och får ta en funderare. Plötsligt lyser Melissa upp.

’’We should go up on the roof’’.

___________________________________________________________________________________________

Del 24, lite kort och kanske ganska så tråkigt. Men kände verkligen för att uppdatera även om det inte var så värst mycket. Allt för er! :D

Vad tycker ni ska hända nu då? För nu behöver jag VERKLIGEN era tips eftersom jag själv inte har någon idé!

 

KRAM

Melissas point of view

 

Sakta känner jag hur hans händer smeker min nakna rygg, Våra läppar möts och jag drar mig närmare honom. Min blyghet för att Harry ser mig naken släpper och jag slappnar av mer och mer för varje sekund som går. Det är såhär det måste kännas. Inte behöva skämmas, inte behöva dölja något. Jag biter honom lätt i underläppen på det sättet som jag vet att han blir helt galen av. Han lyfter upp mig mot väggen och kysser mig häftigare och häftigare. Så småningom flyttar han ner sina läppar till min hals. Han måste ha listat ut att det är min svaga punkt på kroppen och jag klamrar mig fast hårdare runt honom.

’’I want you so bad’’, viskar han i mitt öra. Jag är precis att viska något liknande tillbaka något liknande, då jag hör en snabb knackning och hur sovrumsdörren öppnas.

’’Oh my..!’’, hör jag Louis säga och jag ser hur han vänder och försvinner ut ur rummet med en smäll, samtidigt som Harry släpper taget om mig och jag far ner med en duns på golvet. Harry är vit i ansiktet och han står kvar i samma ställning som innan vi blev påkomna, lutandes med händerna på väggen. På några sekunder roffar Harry åt sig en filt och stormar ut ur rummet och jag kan höra hur han spottar ut en utskällning på Louis. 

Jag suckar och kan inte låta bli att känna mig besviken. Om inte vi hade blivit störda så hade säkert min oskuld varit tagen, och jag hade varit med på det. Det hade ju varit nära flera gånger förut tillsammans med Harry, men på ett eller annat sett inte blivit av, vilket är frustrerande. Jag slår händerna för ansiktet och känner hur mitt ansikte är kokande rött. Jag vill bara sjunka ner genom jorden, så långt det bara går. Fy fan så pinsamt.

Jag kan höra att Harry kommer tillbaka och snart känner jag en hand på min axel.

’’Are you okay?’’. Hans fingrar letar sig in under min haka och lyfter upp mitt ansikte så jag blir tvungen att ta bort händerna. Mina ögon möter hans och han ser uppenbarligen orolig ut. Jag smetar ut ett leende på mina läppar och nickar.

’’Im fine’’, försäkrar jag honom med och jag kan se hur han slappnar av. Han pussar mig på kinden och sätter sig bredvid mig.  Mina fingrar stryker längs med en av hans tatueringar.

’’Im so sorry for what just happened. Stupid Lou’’, säger han besviket. Jag kan inte låta bli att dra på läpparna, för när jag tänker på det en gång till så är det både det mest pinsammaste och knäppaste jag har varit med om på länge.

’’Don’t blame him, he didn’t knew’’, fnissar jag fram och ser på honom. Det rycker lite i smilgroparna kan jag se och snart skrattar han.

’’Okay, but pretend like that never happened’’, säger han och ser menande på mig.

’’Deal’’, svarar jag och vi gör en fist-bump. Kort därefter börjar jag känna mig trött och en ljudlig gäspning slinker ur mig.

’’Tired, hun?’’.

’’Actually I am’’, svarar jag.

Harry reser sig upp och bär mig bort till sängen och stoppar om mig. Sedan lägger han sig bredvid mig och håller om mig. Jag vänder mitt ansikte mot hans och våra nästippar snuddar lätt vid varandra. Mina ögon drömmer sig bort i hans smaragdgröna och min hand börjar tvinna en lock från hans hår runt pekfingret.

’’What did he say?'' frågar jag tyst. Han skrattar till lite.

’’Do you really want an answer on that question?’’, frågar han.

’’Of course I want, he interrupted us, duh?’’, skämtar jag och rodnar till vid tanken på vad som hänt för bara några minuter sedan.

’’Okay, but you are gonna laugh…’’, börjar han och stryker bort en hårslinga som fallit ner för mitt ansikte. ’’For the first, it’s Louis Tomlinson we are talking about, the crazy, funny, handsome guy, you know. For the second, he has a big fear for birds.  So, he wanted me to ‘’rescue’’ him from a pigeon who had landed on his and Nialls balcony. Niall were in the bathroom and didn’t want to help him and so the other guys neither, so he came to us’’, förklarar Harry och jag kan inte låta bli att brista ut i skratt.

‘’That’s..uh..kinda weird..’’, får jag fram. Han nickar.

’’And by the way, he is calling the pigeon for Kevin…’’, lägger han till.

’’Sooo??’’, manar jag på.

’’So now he wont be able to sleep because he thinks that the bird  will kill him or something!’’.

Jag skakar bara lite lätt på huvudet och kan inte låta bli att tycka lite synd om Louis. Han kom ju faktiskt för att be om lite hjälp och.....det blev ju inte riktigt så. Jag tror nog han också är rätt så generad över den här incidenten.

Harry kastar en blick på klockan.

’’I think wh should get some sleep. It has been a long day and we gotta get up early tomorrow’’, viskar han.

‘’Yes’’, blir mitt svar och så småningom börjar Harry nynna på Wonderwall och jag får gåshud. För hur många får en kille som kan sjunga som en gud?

Jag blundar och stryker lätt med fingrarna på hans bröstkorg.

’’You make me shiver..Harry’’, mumlar jag trött med ett leende innan jag faller i djup sömn.

 

Väckarklockan ljuder högt och jag vaknar naken, intrasslad i Harrys armar. Jag bli påmind om gårdagen och kan inte låta bli att le stort samtidigt som jag önskar att det aldrig hade hänt. För gissa hur awkward och obekväm stämningen kommer vara nu? Usch. Jag slår undan tankarna.

’’Morning beautiful’’, mumlar han och gnäller irriterat mot väckarklockan. Hans sexiga morgonröst får mig nästan att tappa andan.

’’Good morning mr. Perfect’’, svarar jag och ger honom en lång kyss innan jag drar mig upp ur sängen och trippar mot garderoben. Jag väljer ut lite kläder och masar mig sedan vidare mot badrummet där jag duschar, borstar tänderna och kammar håret. Jag drar på mig min vanliga bruna stickade tröja och ett par jeans. Skönt och ledigt, ja tack.

 

Jag är klar på rekord tid och när jag kommer ut från badrummet har Harry fortfarande inte kommit ut från det andra. Jag går mot köket och häller upp lite fil och flingor samtidigt som jag slänger mig i vardagsrumssoffan och slår igång text tv. Genast kommer det upp en stor fet rubrik med ONE DIRECTION I SVERIGE JUST NU!. Jag lusläser artikeln och förstår inte hur de kan veta så mycket, de nämner till och med mig. Jag tar fram mobilen och söker på mitt egna namn och otaliga bilder och sajter kommer upp. Jag klickar på sidan som det står: ALLT DU BEHÖVER VETA OM HARRYS NYA FLICKVÄN MELISSA RIBB! och läser igenom den. Det är stor bild på mig från London när jag var ute på en promednad och det är läskigt hur mycket fakta dom lyckats gräva fram. 95% stämmer till och med! Jag skakar bara på huvudet och lägger ifrån mig mobilen och byter till MTV istället. Jag slevar i mig frukosten och ställer det i diskhon precis som Harry kommer ut från badrummet.

Han är klädd i en mörkblå tröja och bär en gråaktig kavaj och jeans till. Han ser så casual och sexig ut på samma gång så jag är nära på att föreslå utifall vi inte kan dra oss mot sovrummet igen. Han stannar upp och ser på mig samtidigt som han biter sig lätt i underläppen och gör sin hair-flip och skådar mig från topp till tå.

Åh, Harry sluta, du gör mig knäsvag…

’’And what are you staring at?’’, frågar jag med en retsam men ändå förvånad ton.

’’At my pretty, beautiful, sexy, hot, lovely, totally stunning girlfriend’’, svarar han och lägger ifrån sig mobilen på bordet. Jag ler men skakar bara på huvudet.

’’You are a charming guy!’’, säger jag och slänger iväg en slängkyss och går för att ta på mig ytterkläderna. 

Jag drar på mig mina boots med nitar och ser att det inte behövs någon jacka idag. Härliga och underbara Stockholm, tack så mycket, tänker jag och ser ut på det strålande vädret utanför fönstret. I Sundsvall bär dom väl säkert vinterjackor nu.

Jag tar min väska, lägger ner allt nödvändigt och ställer mig startklar vid ytterdörren. Harry kommer och tar på sig sitt och jag försäkrar honom med att jacka inte kommer att behövas. Sedan låser vi om oss och går hand i hand ner mot lobbyn där de andra väntar.

 

Jag känner hur mitt ansikte färgas rött när jag ser de andra, speciellt Louis. Herregud.

’’Look at that tulip!’’, retas Niall och alla skrattar vilket gör mig ännu rödare.

Till min lättnad är stämningen inte alls jobbig på det stättet jag trodde det skulle vara och ingen nämner något om gårdagens händelse.

Vi eskorteras till något hus i Stockholm där killarna ska sitta och signera lite saker som sedan ska lottas ut. Vi kommer till ett stort rum med ett stort bord fullt med en massa One Direction prylar och jag tappar hakan. Glöm det där jag sa om lite saker.

’’Yes, this is what we are gonna do for a while’’, säger Liam, när han ser mitt ansiktsuttryck.

Visst vet jag att kändisar får skriva massvis med autografer, men att sitta såhär skulle bara ge mig skrivkramp i handen.

Jag får hälsa på några några människor som är med i deras crew och alla verkar jättetrevliga, det finns till och med några svenskar där. Stämningen är mysig med ett varmt upplyst rum och en spelande radio bakgrunden samtidigt som jag kan se hösten ta över Stockholm genom fönstret. Vi blir bjudna på kaffe och bullar och jag kollar igenom lite prylar som ligger på bordet. Det är allt mellan posters till små dockor av alla bandmedlemmar. ’’I wonder when they are gonna make a doll for Danielle and Mel’’, skämtar Niall och alla skrattar.

‘’Yeah.. I hope not!’’, svarar jag och lägger ifrån mig en docka av Harry. Det är läskigt hur mycket den liknar honom.

’’I would buy it! Both of you!’’, svarar Liam och skrtattar.

Jag känner mig verkligen som en i gänget här och jag förstår inte hur allt kunde gå så snabbt. Vanligtvis brukar det ta ett tag för mig att kunna lära känna någon väl, men inte när man hänger med dom här. Vi är som en liten familj. Harry är min kille och resten av killarna är som brorsor för mig. Danielle skulle kunna vara min svägerska. Jag skrattar till vid tanken.

 

Tiden flyger iväg och den är redan kvart i tolv och vi kom hit halv åtta på morgonen. Jag får också klart för mig att det inte går att ha tråkigt en enda sekund med alla här.

’’Time for lunch!’’, ropar Niall när klockan är prick 11.45.

Under hela morgonen har han antingen gnagt på någon frukt eller på någon bulle. Jag känner också hur hungern biter i mig och stämmer in på att det är dags att äta.

’’So where are we going to eat?’’, frågar Liam. Ingen hinner svara förens Niall ropar högt.

‘’Nandos!’’, tjuter han och står och hoppar med handen upp i luften. Jag tar mig för huvudet och skakar på ansiktet.

’’Niall, we dont have Nandos here in Stockholm’’, svarar jag. Alla skrattar förutom Niall som får en tjurig min i ansiktet. ’’But we have Pizza Hut!’’, försöker jag kompensera med och jag kan se att han blir något gladare. Jag ser på de andra som nickar.

’’Okay’’, svarar han. Vi går ut från rummet och jag märker att alla går mot där bilen står parkerad. Jag blir förvånad eftersom restaurangen bara ligger runt hörnet.

’’Hey! Were are you guys going!?’’, ropar jag efter dom.

’’To the car!’’, svarar dom.

‘’But the restaurant is just by the corner’’, säger jag och pekar ut genom fönstret och ner mot Pizza Huts lysande neonlogga strax mittemot våran byggnad.

’’Don’t you think it’s better to go?’’, frågar jag. De utbyter lite blickar med varandra och Harry nickar.

‘’Yes, why not? We are always taking the car to every place we are going to. I want to see more of Stockholm, even if its just a few metres!’’, instämmer Harry.

‘’Okay’’, säger de andra och ser faktiskt ut att tycka att det vore en bra ide. Deras livvakt Paul dyker upp bakom dom och de berättar att de inte behöver någon skjuts.

’’Are you guys crazy?’’, protesterar han förvånat. Med lite övertalning lyckas de ändå göra så att vi får gå istället för att ta bilen.

Medan vi tar hissen ner så funderar jag lite grann. Jag tycker lite synd om grabbarna som måste ha med sig en livvakt överallt och inte kan visa sig på gatan utan att någon ska skrika eller peka och det slår mig att det troligvis kommer vara så nu och jag blir orolig. Kanske är det här en dum ide? Jag vänder mig mot Harry.

’’Harry, maybe it is a bad idea..we should maybe take the car?’’, säger jag allvarligt och oroligt.

‘’Don’t worry, it’s gonna be fun to see how everyone is gonna react’’, svarar han med en busig ton i rösten. Jag vänder om min orolighet till samma busighet som jag nyss hörde i Harrys röst. min oro byts ut till spänning och förväntan.

Tänk att en liten strunt sak som att gå och äta på Pizza Hut kan vara så otroligt spännande!

_______________________________________________________________________________________________

Förlåt för den rent ut sagt HEMSKA uppdateringen! Älskar er alla som fortfarande kollat in trots uppdateringen!!

Men skolan går (hemskt nog) före ! Hoppas ni har förståelse.

Ska verkligen ta mig i kragen och försöka uppdatera bättre. 

Men i alla fall, vad tror ni kommer hända nu då efter ni läst detta kapitel? Kommentera vad ni tycker! and stay tuned!

 

Glöm inte att följa mig på twitter heller! Där kan ni också ställa frågor gällande novellen!

Kram!

 

Nu är det såhär att jag har skaffat mig en twitter account. Så om ni tycker det låter intressant så är ni gärna välkomna att följa mig där! (och så kanske jag kan följa er? ;))

Klicka här., för att komma dit.

 

Och hörrni, fick ni tag i några biljetter till X-factor då One Direction kommer vara där? Själv fick jag ingen biljett för dom såldes ut för snabbt (allt blev slutsålt på mindre än 5 minuter!!;O) så det kändes ju verkligen jättekul ;(

Men taggar istället tills nästa konsert dom har här,t.ex world touren kanske? ;)

KrAm

 

 

 

Harrys point of view

 

Jag ser fram och tillbaka på fansen och Melissa. Jag måste göra något, jag kan bara inte stå här.

’’This is my girlfriend!’’, säger jag högt och tydligt samtidigt som jag försöker låta glad. Samtidigt som jag säger det inser jag hur dumt det låter. Klart alla visste att jag hade en tjej. Dom visste ju fan det innan jag själv visste det.

Melissas point of view

 

Om blickar kunde döda skulle jag vara död nu, känner jag. Tystnaden går nästan att ta på och jag önskar för en sekund att jag aldrig sa ja till den här resan. Det här var bara för awkward. Jag vinkar lite mot tjejerna som stirrar på mig.

’’Hej hej’’, får jag ur mig och försöker låta glad även om jag hör hur tafatt det låter. Jag sväljer hårt. Jag ser på Harry och han ger mig this-was-not-what-I-expected-blicken. Plötsligt hör jag hur några av tjejerna börjar skrika och jag blir livrädd. Vad nu? Två sekunder senare hör jag spridda killskratt och bakom mig dyker Niall, Zayn, Liam och Louis upp. De alla är glada och skrattar mycket. Fansen blir som ombytta och man kan nästan inte tro att det var knäpptyst för några sekunder sedan. Harry slappnar av och mitt fasta grepp om hans hand släpper.

’’Aren’t they lovely?’’, frågar Louis fansen och ser mot oss och flackar som en tjej med ögonen. Fansen skriker ja och jag blir irriterad. För en stund sedan hade säkert mer än hälften velat slita mig i stycken och nu skriker alla hur söta och ’’adorable’’ vi ser ut. Jag och Harry klistrar på ett leende och vi skriver lite autografer.

 

Äntligen får vi lämna och vi hoppar in i en svart bil som ska ta oss mot hotellet.

’’Wow, that was kinda strange’’, säger jag och pustar ut när vi satt oss tillrätta.

’’I know. Not everyone will enjoy that we are a couple’’, säger Harry med en nedstämd ton. Det blir tyst. Ingen av de andra killarna säger något heller. De sitter antingen och håller på med mobilen eller ser ut genom fönstret. ’’But what the heck, I still love you!’’, bryter jag tystnaden med och alla börjar skratta, till och med jag. Jag inser hur random det där lät och pussar Harry snabbt på kinden. Stämningen blir lättare och flygplatshändelsen är snabbt glömd. Stockholms trafiken är verkligen tung och det tar lång tid att ta sig till hotellet. Vi är inte framme förens halv fem på eftermiddagen och jag tappar nog hakan tusen gånger om när vi kommer in på hotellet. Det är superlyxigt. Jag tar Harry lite avsides och viskar till honom

’’This hotel is really expensive. How will i pay for myself?’’.

’’Are you kidding me? We pay everything for you, my dear’’, svarar Harry och jag känner hur tyngden på mina axlar släpper.

’’Seriously?’’, frågar jag. Han nickar och kysser mig med tunga.

’’Ey, get a room guys!’’, hör jag Louis säga till oss och vi avbryter kyssen.

’’We already have one!’’, svarar Harry kaxigt och fiskar upp en nyckel. Jaså, jag skulle sova tillsammans med Harry. Vi skulle dela rum tydligen. Visst var det helt okej för mig, men jag trodde faktiskt vi inte skulle göra det om jag får vara ärlig. De andra killarna skrattar och vi tar hissen till våra rum. Alla har sina rum nära varandra så vi inte behöver korsa hela hotellet för att säga eller hämta något vilket känns skönt. Zayn och Liam har till vänster om oss och Niall och Louis bredvid dom. Alla går till sina rum och jag tror inte mina ögon när vi kliver in genom dörren.

’’Oh my God!’’, får jag bara fram när jag kommer in i vardagsrummet. Det är gigantiskt! Med stora mysiga soffor, en eldstad och en stor fet platt tv. Köket är inte heller så illa, stort och ljust och väldigt modernt. Bäst är nog ändå badrummet som istället för en dusch, har en stor jacuzzi.

’’Maybe we can take a bath later’’, föreslår Harry och blinkar åt mig. Jag skrattar och nickar och fortsätter sedan med min resväska till sovrummet. Det är stor och ljust och det är nog sängen som lockar mig mest när jag ser den. Det hänger som fyra vita draperier runt och i taket finns stora träbalkar som fyller rummet med mysighet och värme.

’’I like it’’, nickar jag och ser mig omkring. Jag lägger ifrån mig väskan och slänger mig på den stora mjuka sängen som de brukar göra på filmer. Det måste vara en dröm det här, tänker jag och blundar. Det här händer bara inte. Inte mig i alla fall.

’’Hey Mel, are you hungry?’’, hör jag Harry fråga i en anna del av rummet och jag sätter mig upp.

’’So hungry that I could eat a horse’’, svarar jag. Harry står vid en stor garderob och packar upp sina kläder.

’’I call the boys so we can order by the phone and eat together’’, föreslår Harry. Jag nickar och ser hur han tar fram sin mobil och ringer de andra. Damn, this sexy british accent, tänker jag och biter mig i läppen.  Hur kan man låta så oerhört het när man pratar i telefon? Det är nog bara Harry som kan det.

’’Do you like chinese food?’’, frågar Harry och jag nickar. Sedan fortsätter han och prata i telefonen.

‘’What are you staring at?’’, frågar Harry mig när han pratat klart och jag rycker till. Jag märker att jag har suttit och stirrat på min underbara kille hela tiden och nästan fallit som i trans.

’’Nothing’’, svarar jag med ett leende och går för att packa upp mina saker. Harry lämnar mig och går ut till vardagsrummet. När jag är klar går jag ut till Harry.

’’We should go to Louis and Nialls room, we are eating there’’, säger han och jag nickar. Vi låser rummet och går over till de andra. De andra killarna sitter i deras vardagsrum som ser nästan exakt likadant ut som vårat fast med en annan färg på möblerna. Strax efter vi kommit in till dom kommer även maten och alla tar för sig. Vi sätter oss i sofforna och Niall startar FIFA tv-spelet.

’’Wanna play?’’ frågar Niall mig och jag nickar.

’’Sure, but I bet you’ll lose!’’, skämtar jag och gör smala ögon.

’’Ha, in your dreams’’, svarar han och spelet startar. Till min förvåning klassar jag ut honom totalt trots att jag aldrig spelat det förut.

’’Beginner’s luck!’’, protesterar Niall när spelet är slut.

’’I don’t think so!’’, säger jag och skrattar. Jag får möta de andra killarna och spöar ut dom totalt. Det är bara Liam jag lyckas hålla en rätt så jämn match med, han är nära att vinna faktiskt. Men med lite teknik är det tillslut jag som står som segrare.

’’That’s my girl!’’, säger Harry stolt och klappar mig på ryggen och ger mig en puss. Jag skrattar och det gör dom andra med. Vi stänger av playstation och Louis hämtar en kortlek. Vi börjar spela lite olika spel och där får jag äta upp mina tidigare vinnarord. Jag förlorar på allt och tappar snabbt intresset. Då kommer jag och tänka på jacuzzin i vårat rum. Den skulle jag gärna vilja använda.

’’I am tired. I go to my room’’, säger jag och reser mig.

’’Do you want me to come with you?’’, frågar Harry samtidigt som han är inne i något kortspel.

’’I’m fine Harry. Unless you want to…’’, svarar jag och börjar gå mot dörren.

’’I'll come later!’, hör jag honom svara.

’’Fine!’’, svarar jag och går in till våran ’’lägenhet’’. Japp, jag får nog faktiskt ta och kalla det för lägenhet nu framöver.

 

Egentligen är jag ju inte alls trött. Jag går in till badrummet och sätter igång vattnet i jacuzzin. Jag tänder lite värmeljus och sänker belysningen. Jag lämnar kläderna i sovrummet och hoppar i vattnet. Bubblorna masserar min nakna kropp och jag lutar mig mot huvudstödet. Skummet når mig ända upp till hakan och jag börjar leka med det som jag alltid gjorde när jag var liten.

Plötsligt hör jag hur någon kommer in i lägenheten och jag fryser till. Då ser jag Harrys huvud kika in genom dörren och och slappnar av.

’’I thought you were sleeping’’, säger han.

’’I know, but I’m not’’, konfronterar jag honom och ler. ’’Would you like to join me?’’, frågar jag honom flirtigt. Han blir lite generad kan jag se, men nickar. Snart sitter han mittemot mig i badkaret och ser på mig. Jag lutar mig fram mot honom och ger honom en kyss. Jag behöver inte oroa mig att han ska se mig naken eftersom det är så mycket skum..

’’Oh hi there my beautiful girlfriend’’, säger han mellan kyssen och jag ler.

’’Hi there, my sexy Brit’’. Då börjar han återigen kyssa mig på halsen och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag kan ju inte börja stöna i en jacuzzi, det känns bara fel och ironiskt. Så istället skjuter jag honom undan lite och möter upp hans läppar. Så småningom kliver vi upp från badkaret och Harry lämnar mig så jag kan byta om.

Jag ställer mig framför spegeln och studerar mitt ansikte. Jag duttar på lite concealer över några små finnar och låter håret vara i den tofs jag satte upp den i tidigare. Jag ser mig om och inser att jag har mina kläder i sovrummet. Jag virar en rosa handduk runt mig och går mot sovrummet. På sängen ligger Harry. Naken.

’’Oh I’m so sorry!’’, ursäktar jag mig och vänder mig om. Gud så pinsamt. Han skrattar och snart känner jag han mintdoftande andedräkt mot min hals. Jag vänder mig om och blir nästan lite förskräckt när jag ser att han inte har skylt sig med någonting. Han ser på min handduk.

’’Hey, don’t be shy when you are so beautiful’’, säger han och pekar på den. Han omfamnar mig och jag kan känna hur hans fingrar sakta förs över handduken och känner hur den sakta glider av och hamnar på golvet. Jag ser honom rakt in i ögonen hela tiden utan att röra en min och känner hur jag sakta slappnar av och hur hans läppar snuddar vid mina.

____________________________________________________________________________________________

Del 22 och vad tycker ni!? Vad tror ni kommer hända? eller rättare sagt, VAD VILL NI SKA HÄNDA?

Kommentera gärna!

Och glöm inte att lägga er åsikt om Melissa i inlägget nedanför!

Kram :D

 

Nu är det såhär att jag har försökt hitta ett ansikte åt Melissa, och här har jag två alternativ. Den till vänster har jag ritat själv, med lite inspiration från den högra som jag hittade på weheartit. Kommentera med vilken ni tycker det ska vara. Skriv ett eller två. 1 för den vänstra och 2 för den högra!

 

Kram :D

Fortfarande Melissa

 

Jag känner hur oron börjar krypa i mig och jag ser ner i golvet. Då skrattar han till och lyfter mitt huvud.

’’It’s nothing bad, honey!’’ Mina ögon möter hans och jag förstår att han talar sanning.‘’I talked to the boys, and they think it would be fun if you also will come to Stockholm!’’. Harry låter glad, nästan upprymd och jag vet inte vad jag ska svara, jag är bara så förvånad. Det hade jag verkligen inte väntat mig.

’’Are you serious?’’, frågar jag.

’’Yep, deathly serious. You will hang out with us when we work’’. Jag bara står där och ser på honom med halvöppen mun och Harry sänker blicken.

’’You don’t need to if…’’

’’Of course I want!’’, avbryter jag honom och hoppar upp i hans famn och kramar honom så han blir blå. Såklart jag vill, jag har saknat honom så mycket då vi inte varit tillsammans och jag skulle göra vad som helst för att få tillbringa varendaste liten sekund med honom, trots att pappa gått bort. Kärleken till Harry är starkare och jag känner mig en aning egoistisk, men jag tror nog aldrig jag har älskat någon så förut.

’’Well…that’s fantastic!’’, svarar Harry och kramar mig tillbaka.

’’But what should I say to mom?’’, svarar jag osäkert. Han får en fundersam blick och jag förstår att han inte tänkt så mycket på det.

’’I think she will understand’’, svarar han och nervositeten släpper lite grann. Jag nickar.

’’sooo, shall we watch a movie?’’, frågar jag för att byta ämne.

’’Sure’’.

 

Vi väljer film och kryper sedan ner under täcket och mysfaktorn stiger till hundra plus. . Jag blir trött av filmen och känner att jag är nära att vilken sekund som helst slumra till i Harrys famn.

’’I can see someone who's tired!’’, viskar han och jag ser trött på Harry med ett svagt leende. Jag sträcker på mig och pussar lite på honom här och var i ansiktet och jag märker att jag hamnar ovanför honom. De små pussarna utbyts till riktiga tungkyssar och jag stannar upp ett tag och bara ser in i de gröna ögonen. Jag skulle kunna sitta och se in i dom i evigheter utan att bli uttråkad. Dom är bara så otroligt vackra.

’’Hey, don’t stop. Kiss me I’m legal’’, säger Harry otåligt och jag skrattar. Han drar ner mig i en kyss och han snurrar runt mig så att han hamnar ovanpå mig istället. Han börjar kyssa mig passionerat på halsen och jag får kväva flera små ljud som vill rymma från min mun. Jag känner hur hans huvud flyttar sig ner mot min mage och jag får gåshud samtidigt som han fortsätter neråt samtidigt som jag känner på mig vad som kommer att hända. ’’Harry’’, säger jag. Han ser upp. ’’I don’t think I’m ready. Not now’’, säger jag och jag kan se besvikelsen i ögonen på honom samtidigt som han lägger sig bredvid mig.

’’I understand.’’, svarar han och vänder sig mot mig. Vi ligger så nära så våra näsor nuddar varandra.

’’Not now when everything with my dad happened, you know..’’, förklarar jag.

‘’Of course sweetheart, I understand’’, säger han lugnt och kysser mig på pannan och börjar nynna på What Makes You Beautiful. Inom loppet av fem minuter har jag somnat till Harrys vackra stämma.

Harrys point of view

 

Jag märker att Melissa somnar och jag ser på henne medans hon sover. Hon är så vacker så att jag nästan går sönder. Jag kan nästan inte ens uttrycka hur mycket jag älskar henne.Ingen och inget, får skada henne. Göra det jag gjorde mot henne är nästan straffbart, känns det som och jag förstår inte hur jag kunde göra så mot henne. Att hon ens förlät mig tyder bara på vilket stort hjärta hon har.

’’You’re an angel, sent from above’’, viskar jag fast jag vet att hon inte kan höra mig. Jag placerar återigen en kyss på hennes panna och snart somnar jag också.

 

Jag vaknar av att jag känner någon iaktta mig och slår upp ögonen. Jag möts av Melissas stora blåa ögon som nästan snuddar vid mina med en halvcentimeters mellanrum. Jag rycker till och hon skrattar.

’’Rise and shine!’’, säger hon glatt och kysser mig på munnen och ställer sig upp. Jag kan se att Mel redan har fixat sig och jag blir orolig över tiden.

’’What's the time?’’

’’Nine o’clock’’, svarar hon och kommer och sätter sig bredvid mig på sängen. Hon luktar svagt av vanilj och jag lutar mig närmare henne. Hon lägger sina armar runt min hals och ler.

’’I have talked to mom about the Stockholm trip and she said it was fine! I can’t barely believe it’’, säger hon överlyckligt. Jag känner hur glad och lättad jag blir och kysser henne på munnen.

Om jag får vara ärlig skulle jag hellre stanna i sängen hela dagen och mysa med Mel och skita i Stockholm, men Mel drar sig undan.

’’You need to get ready, Camilla said we will leave in like 30 mins!’’, säger Melissa.

‘'And you need to pack?’’, svarar jag.

‘’Already done. We are just waiting for you. I didn’t wanted to wake you up because you look so damn sexy when you are sleeping and snoring a bit!’’, retas Melissa och reser sig upp. Jag suckar och känner att det kommer bli en snabbfrukost på flygplatsen återigen.

 

På flygplatsen beställer jag en baguette samtidigt som Melissa trampar otåligt vid min sida.

Det är klumpigt att eskorteras till privatplanet eftersom det är så många fans som vill åt oss. Vi visar oss som ett officiellt kärlekspar och man hör flera ’’naaw’’, från fansen. Vi skriver några autografer och skyndar oss till planet. Det är roligt att se Melissa skriva eftersom hon är så ovan vid sånt här. Hon har uppenbarligen inte tränat på en namnskrift och varenda autograf hon skriver är ingen den andra lik. När vi äntligen är på planet kan jag koppla av och börja äta min frukost. Melissa beställer in en kaffe och vi sitter  mittemot varandra och pratar på. Hon är helt uppspelt och tycker att allt är dö coolt eftersom hon aldrig åkt varken första klass eller ett privatplan förut. Åh Gud Vad Jag Älskar Den Här Människan

 

Flygresan är inte lång och så småningom landar vi. Vi kommer ut till fansen som bara skriker mitt namn och ylar What Makes You Beautiful. Men så plötsligt blir alla tysta när de får syn på Melissa vid min sida. Blickar växlas och det blir genast en obehaglig stämning.Det känns fel. Jag vänder mig mot Melissa och möter hennes ögon. De får en mörkare ton och hon kramar min hand hårdare.

Det är då jag förstår hur rädd hon är.

______________________________________________________________________________________________

Kapitel 21! Vad tror ni kommer hända nu då? ;) Det återstår att se...

Vet att delen blev lite kort..! 

Glöm inte att kommentera. Ni som gör det betyder lite extra ;) ♥

KRAM

 

Harrys point of view

Jag sluter henne i min varma famn och jag känner mig lyckligare än någonsin. Jag drar in den svaga doften av vanilj och flätar in mina fingrar i det tjocka, guldlockiga håret. Vi behöver inte säga något, men jag vet att båda har varit totalt förstörda av saknaden av varandra. 

’’You were amazing’’, viskar jag i hennes öra och jag kan känna hur hor ler.

’’I just can’t believe you are here’’, säger hon tyst och ser mig i ögonen. Jag skakar på huvudet och kan faktiskt nästan inte heller tro det.

’’I know’’, säger jag och kysser henne mitt på munnen. Vi står och kramas och bara njuter av att äntligen vara återförenade. Jag viskar enstaka meningar i håret på henne. Jag beklagar det som hänt hennes pappa och en massa andra saker. Jag kan se hur några ser åt vårt håll och snart kommer Camilla med en liten flicka i famnen och en person som måste vara Melissas mamma.

Melissas point of view

 

Känslan att äntligen få träffa och kyssa Harry är obeskrivlig. De senaste dagarna har jag nästan gått under av saknad. De mjuka läpparna som möter mina och smaken av mint fyller mig. Samtidigt så undrar jag hur han lyckats komma hit. Hela förklaringen får jag från Camilla när vi sitter i bilen på väg hem. Mamma visste tydligen om att Harry skulle komma men hade lyckats att inte säga något och Camilla likaså. Även om jag är väldigt ledsen över att min pappa är borta så känns det som om vardagen blev snäppet ljusare nu när Harry är här. Camilla har sagt att vi får göra det bästa av det hela nu när han är här.  Tyvärr så ska han bara vara här i någon dag eftersom han måste åka tillbaka till Stockholm där resten av gänget är för att spela in låtar till deras kommande album. Men jag är glad över tiden vi fått, för ärligt talat har jag inte haft några planeringar över att resa tillbaks till London, och det har jag fortfarande inte. Jag vet inte om jag ska fortsätta att vara au-pair eller stanna kvar här i Sverige, det är bara för mycket att tänka på.

 

Bilresan hem är kort men dyster och jag är inte på vidare glatt humör, trots Harrys eviga tröstande. När vi väl är hemma sätter Camilla och mamma igång med maten eftersom alla är döhungriga och Sofia somnar i vardagsrumssoffan. Ingen säger så mycket och man kan nästan ta på tomheten hos alla. Alla är ledsna och i total förtvivlan. Det är tur att jag har Harry här, tänker jag samtidigt som vi går in till gästrummet han ska sova i. Jag kan se att han inte har hunnit packa upp så värst mycket.

’’I can go so you can pack up your things and take a shower or something, if you want’’, säger jag. ‘’The bathroom is there’’, säger jag och pekar på en dörr. Tänka sig att vi var så fiffiga och fixade ett badrum till gästrummet.

’’Or you can take a shower with me’’, säger Harry och ler flirtigt samtidigt som han kommer närmare mig. Egentligen skulle jag ha sagt ja, men det känns bara fel.

’’Not today, handsome guy!’’, svarar jag retsamt och ger honom en snabb puss på näsan och lämnar rummet. Jag går mot mitt rum och drar av mig kläderna så jag står där halvnaken i bara underkläderna. Det känns som om jag har kastat av mig dagens sorg. Jag ser på den svarta högen av kläder, skor och annat bling bling. Jag går mot garderoben och väljer ut ett par favoriter. Mina boyfriendjeans och en trekvarts t-shirt med tryck, något som alltid funkar. Efter det tassar jag snabbt ut till badrummet som ligger bredvid mitt rum och hoppar in i duschen. Det är skönt att spola av sig allt och känna vattenstrålarna träffa min skrovliga hud. När jag är klar sminkar jag av mig resterna av sminket som inte gått bort i duschen och drar sedan två drag med mascaran för den extra finishen. Håret flätar jag ihop till min gamla vanliga sidofläta och jag drar på mig kläderna och lämnar det ångande badrummet.

 

Jag går mot köket där Camilla och mamma är i full gång med att laga mat. De beter sig nästan som två italienare när de jobbar tillsammans i köket, fast idag lite mer av den dystrare varianten.

’’Vad blir det för mat?’’, frågar jag, och när jag inte får något svar betyder det  att jag helst ska sluta störa och lämna dom så jag går och ser hur det står till med Sofia. Hon ligger och sover i soffan med en barbiedocka i en handen och tummen i munnen och andas tungt. Jag bär in den lilla prinsessan till sitt rum och jag lyckas att inte väcka henne. Sedan går jag mot Harrys och knackar på.

’’Come in!’’, får jag till svar och öppnar dörren. Han står med ryggen vänd mot mig, klädd i endast en handduk. Han vänder sig om och mina ögon möts av en halvnaken Harry och för ett ögonblick blir jag osäker på om benen bär mig. Han måste precis ha duschat.

’’Ehmm…I’’, stammar jag och tappar ord för vad jag just skulle säga. Jag kan bara inte sluta stirra, är detta verkligen min pojkvän?

’’Like what you see?’’, säger han och sveper in mig i en varm kram och kysser mig. Som bekräftelse på frågan kysser jag tillbaka mer passionerat och trycker mig närmare den nakna huden. Jag vet inte vart det kommer ifrån, men jag känner hur jag blir mer och mer desperat efter varje kyss och vill bara ha mer. För en liten stund sedan hade jag ingen lust alls att duscha med Harry, och det ångrar jag starkt. Nu vill jag bara ta honom på sängen, bokstavligt talat.

’’Oh what I regret that I didn’t took that shower with you’’, viskar jag fnissandes.

 

Det är mammas röst som avbryter oss och jag hoppar högt för jag blir så skrämd.

’’Det är mat nu!’’ hörs det och jag rättar till min fläta och mina kläder.  Harry fnissar lite och försvinner in på badrummet och kommer ut snabbt, fullt påklädd i chinos och t-shirt och sedan går vi mot köket. Vi ler filurigt mot varandra och vi behöver inte säga något. Det är som om vi skulle kunna prata med ögonen. Han tar min hand och vi gör entré i köket.

 

Doften av tacos fyller hela rummet. Jag kan se hur Harry nickar gillande mot den rykande köttfärsen eftersom tacos är hans favoritmat. Vi slår oss ner vid bordet och tar för oss.

'’It’s simple but I hope we’ll survive!’’ säger mamma och sträcker sig efter köttfärsen.

’’It’s perfect’’, svarar Harry med ett brett leende som till och med får mamma att rodna.

’’So Harry, what do you think of Sundsvall? Pretty small, huh?’’, frågar Camilla. Jag ser på Harry och han rycker bara på axlarna.

’’I’ve grow up in a city smaller than Sundsvall, so it’s nothing new to me’’, svarar han.

Vi äter på och mamma och Camilla ställer lite frågor om Harry eftersom de är jättenyfikna. Det är ju inte varje dag man har en kändis hemma hos sig. Vi skämtar och skrattar mycket, jag som inte ens trott det varit möjligt efter en dag som denna.

’’So how did you manage to unlock this girl heart?’’, frågar mamma och flinar åt mig. Harry ser upp och vänder sig mot mig och ler. Jag känner hur jag bara vill sjunka genom jorden och hur blodet fyller mina kinder. Varför skulle jag rodna och varför skulle mamma ställa just en sådan fråga? Åh..

’’That’s a long history’’, skojar Harry och kysser mig på munnen och jag blir varm inom mig och hör hur de andra ger ifrån sig ett ’’naaw’’ Om jag får vara ärlig själv så håller jag med om det svaret, med tanke på våra up’s and down’s.

Vi äter färdigt och jag känner att jag behöver en nypa luft.

’’Harry why can’t we take a walk?’’, föreslår jag och vänder mig mot honom.

’’Sure, why not?’’, svarar han och vi går mot hallen för att klä på oss.

 

Temperaturen har sjunkit och jag får dra på mig min senapsgula kappa. Harry drar på sig sin svarta kappa och vi matcharsött tillsammans. Vi går mot en slinga som löper runt kvarteret där jag bor. Höstlöven skimrar i kvällssolens färger och det känns verkligenatt det är i mitten på september nu. Harry tar min hand och vi går på stigen.

’’Ahh.. Is’nt it beautiful!’’, utbrister jag ’’I mean, look at the leafs!’’, säger jag och böjer mig ner för att ta upp ett lönnlöv som färgats i alla olika kontraster av gult, orange och rött.

’’Everything turns beautiful when I’m with you’’, svarar Harry och kramar om mig bakifrån. Jag petar lite på lövet och känner mig varm inombords. All min sorg som jag känt under dagen känns nästan som bortblåst, men bara nästan. Vi står där ett tag på stigen mellan den guld gula skogen och känner varandras värme. Jag lutar mitt huvud mot hans bröst och känner hur hans hjärta slår.

’’It’s sad that I need to return to Stockholm tomorrow already’’, säger Harry och jag känner hur min glädje sjunker ett snäpp. Jag nickar bara och ger honom en kyss. Jag stryker bort en lock som fallit ner i pannan på han återigen och ler. Sedan fortsätter vi och kommer till ett brant stup. Man kan se hela Sundsvall och solnedgången gör det hela spektakulärt. Vi sätter oss på en bänk som står några meter från stupet och ser ut över stan.

’’This is so beautiful, better than London Eye!’’, säger Harry övertygande och jag kan faktiskt hålla med lite grann. Vi sitter där, tätt omslutna, ensamma och pratandes samtidigt som vi ser solen försvinna bakom bergen. Mer romantiskt än så här kan det nog inte bli tänker jag.

 

När solen gått ner sjunker temperaturen kraftigt och vi börjar gå hemåt igen. Den sista biten får vi halsvpringa eftersom några fans till Harry har sett oss och just nu har vi ingen lust att stanna. Jag tackar mig själv för att jag tog mina platta skor. Det är sent när vi kommer in genom ytterdörren och fnissandes klär vi av oss ytterkläderna. ’’Goodnight then!’’, säger jag och ger honom en snabb puss på munnen.

’’Goodnight sweetie’’,svarar han och vi skiljs åt. Jag kommer in på mitt rum och sätter mig på sängen och jag är precis på väg med att ta ur min sidofläta då jag hör mobilen plinga till. Jag tar fram den och ser att jag fått ett sms från Harry.

Hi sweetie, I don’t wan’t to sleep alone here. It’s cold. May I join you? ;) xx

Jag fnissar till och svarar snabbt.

Of course, i just need to put my PJ’s on! xx

Jag behöver inte vänta länge på svar.

Your superman will be there in 5 mins! ;) xx

Jag lägger ifrån mig mobilen och får panik. Vad ska jag ha för pyjamas? Jag vet att det är värsta fjant problemet men jag känner verkligen inte för att dra på mig den gamla t-shirten med tandkrämsfläckar och dom urblekta shortsen. Jag slänger snabbt iväg ett meddelande till Louise.

Harry är här(!) och vi ska sova tillsammans! Vad ska jag ha för pyjamas på mig? Snälla svara! :O

Till min lättnad får jag svar på mindre än tjugo sekunder.

Ta den där du köpte när vi var på stan, vettja! Lycka till ;)

Jag bestämmer mig för att det är en bra ide och drar snabbt på mig det söta vita nattlinnet. Jag hinner precis stoppa undan de andra kläderna när det knackar på dörren och Harry kommer in.

Han drar in mig i sin varma famn och kysser mig på näsan. Sedan drar han sig undan lite och ser allvarligt på mig.

’’I need to tell you something’’.

___________________________________________________________________________________________

Kapitel 20! Vad tycker ni? Yay or Nay? ;)

Kram!

Har kört på ett länkbyte så kolla in denna super braiga novell! :D

 

http://takenbyou.blogg.se/ 

 

 

 

 

Fortfarande Melissa

 

När vi suttit på Barista i lite mer än en timma så bestämmer vi oss för att åka hem. Vi skiljs åt och jag går mot Navet för att ta trean hemåt. Jag ser hur många, bokstavligt talat stirrar på mig och jag förstår varför.

För hur ofta vandrar Harry Styles flickvän runt i lilla Sundsvall? Fast egentligen, det är ju bara jag. Melissa Ribb, som bott här i hela mitt liv. För två veckor sedan var jag bara jag, ingen speciell. Nu skrivs det om mig i tidningarna näst intill varje dag.Jag känner hur folk smygfotar och pekar. Några kommer fram och frågar saker och jag svarar. Tillslut kommer jag på bussen och sätter mig längst bak.

Till min lättnad är det ett fåtal passagerare på bussen och jag får vara ifred.

 

Jag kan nästan känna doften av sorg när jag sätter högra foten genom ytterdörren. Jag slänger kassarna på golvet, drar av mig skorna och går hastigt mot köket där snyftningarna kommer ifrån. Jag känner på mig vad som har hänt, men förtränger det till minsta lilla. Jag möts av mammas rödgråtna ögon och Camillas hjälplösa blick. ’’Han är borta’’, säger Camilla lika tyst som en viskning. Hon ser mig inte ens i ögonen utan låtar blicken vandra ut genom fönstret och se ut över den höstfärgade vyn. Jag drar ut en stol och sätter mig på den utan att göra ett enda ljud. Det känns som om magen ska vända sig ut och in och min kropp vill bara vika ihop sig som en liten hopskrynklad papperslapp.

''När?’’, frågar jag och anstränger mig för att överhuvudtaget få fram något ljud. Jag väntar mig inte att få något svar alls, av att döma att se på mamma och Camilla, så därför rycker jag till när jag får svar.

’’Kvart över tre, under tiden du var på stan. Vi ville att du skulle få veta när du kom hem istället’’, svarar Camilla och hennes ögon möter mina. Jag känner hur det hettar till inom mig och hur besviken jag blir.

Varför hade de inte ringt när de var dags? Varför fick jag inte närvara vid min pappas sida hans sista stund i livet? Själv hade de ju säkert fått sitta där och trycka med niagarafallet i ögonen och se min pappas sista leende, höra hans sista ord. Det känns som om de har gått bakom ryggen på mig, som om det hela hade varit en hemlighet. ’’Och jag fick inte ens säga hejdå eller något, är det. det du menar?!’’, forsar det ur mig och jag känner hur röd jag blir i ansiktet. Jag nästan skriker orden, det går bara inte att behärska sig.

’’Snälla, Melissa, det var för ditt eget bästa!’’, svarar mamma förtvivlat mellan hulkningarna.

’’Du måste skämta’’, svarar jag kallt, vänder på klacken och går med ursinniga steg mot mitt rum och låser om mig.

Hur kunde jag vara så dum? Att dra ut på stan medans min pappa ligger med döden hack i häl på sjukhuset och när jag till och med visste att det kunde ske när som helst. Jag försöker att gråta, men jag får inte fram en endaste liten antydan till tår. Jag blir arg istället och river ner pennburken som står på skrivbordet. Det flyger pennor över hela golvet vilket gör mig ännu mer rosenrasande. Jag tar mig samman eftersom jag vet att det inte kommer att ledan till något gott och försöker samla ihop hela röran och lägga tillbaks i burken. Det slutar med att hälften av alla pennor ligger halverade och avbrutna i soptunnan, medans resten som lyckats klara sig ligger prydligt i burken.

Jag kastar en hastig blick på mobilen och överväger tanken att ringa till Louise men ångrar mig. Inte ens Harry känner jag någon lust att slå numret till. Jag lägger mig i sängen och somnar till omedvetet.

Det sista jag hinner tänka är om Harry, begravningen och om vad som kommer att hända i framtiden.

Harrys point of view

 

Dagen med ett stort D är här och jag är uppe tidigt. Jag har packat allt och blir sedan upphämtad av resten av gänget och vi åker mot flygplatsen.

Det är många fans samlade och vi skriver lite autografer en snabbis innan vi hoppar på vårat egna privatplan. Alla är trötta och slumrar till en efter en, förutom jag. Jag sitter spikrakt upp och ser ut genom fönstret och räknar sekunderna. Jag går på högvarv och är jättespänd.

’’Aren’t you tired^?’’, frågar Louis och gäspar. Jag skakar på huvudet och snart har även han nickat till.

När vi äntligen är framme på Arlanda flygplats smugglas jag till ett annat plan medans de andra sömndruckna grabbarna lunkar på mot väntande och skrikande fans. Det känns ganska skönt att inte behöva träffa några fans just nu. Såklart så älskar jag alla som diggar oss och verkligen kommer till flygplatsen halv åtta på morgonen men ibland blir det bara för mycket.

Det är det jag saknar mest. Att ha ett privatliv.

 

Väl under flygresan som är beräknad att ta runt sextio minuter, börjar jag bita frenetiskt på naglarna. Jag är nervös och orolig men samtidigt glad och upprymd över att jag ska få träffa Melissa igen.

Saknaden efter henne har varit för stor.

 

Till min förvåning så är det inga fans som väntar på att få träffa mig vilket känns väldigt ovanligt nu för tiden. Jag ska möta en kvinna som heter Camilla tydligen. Det är hon som är frun till en av våra producenter och hon bor här i Sundsvall.

Plötsligt ser jag en kvinna komma gåendes mot mig och hon presenterar sig som Camilla. Håret är uppsatt i en stram knut och hon är klädd i en svart spets klänning och jacka med grova boots. Hon påminner mig läskigt mycket om Melissa.Sedan går vi ut mot parkeringen och vi hoppar in i bilen.

Jag har ingen aning om vad som väntar mig och om vad som ska hända. Det enda hon säger att jag ska byta om till lite finare kläder när vi kommer hem till lägenheten. Vi åker ett tag innan vi svänger in på ett bostadsområde med radhus i rött tegel. Hon låser upp den blåmålade dörren och jag kliver in i en stor och fräsch lägenhet.

’’OK, we don’t have much time. You can pack up your things and get ready for the funeral. I will wait outside in the car’’, säger hon och pekar mot en dörr. ’’You can leave your bag in there’’, säger hon och går sedan ut. Jag går mot dörren som hon pekade på och kommer in i ett sovrum som ser ut att vara ett gästrum.

Snabbt drar jag på mig en svart kavaj, en svart mönstrad skjorta och ett par mörka byxor eftersom det är begravning jag ska på. Jag fixar håret snabbt och går ut och hoppar in i bilen och så var vi iväg.

Samtidigt så kan jag inte låta bli att tycka att det är bra ironiskt att det första jag gör på en resa är att gå på begravning. För hur ofta gör man det liksom?

 

Det känns lite läskigt att göra saker på impuls eftersom det var längesedan jag gjorde något oplanerat, som det här.Det enda jag vet är att ajg sak på begravning och att få träffa Melissa. Mer vet jag inte.

Camilla säger inte så mycket och jag kan se att hon har haft det jobbigt, så jag säger inte så mycket heller. Efter att vi åkt ett tag kan jag se en stor kyrka torna upp sig framför oss och jag blir nervös.

Nu gäller det.

_______________________________________________________________________________________________

Så som jag har läst kommentarerna så antar jag att kap. 18 har varit rätt så efterlängtat så här har ni det ! :)

En bra nyhet som jag kan dela med mig av är att jag redan har börjat skriva på kap. 19 så det kommer!

Och så måste jag också säga sorrysorryysorry, förlåtförlåtförlåt, för den hemska uppdateringen som varit den här veckan! Men nu är i alla fall allt plugg fixat. Tagga spanska prov imorgon, haha ;)

KRAM PÅ ER :)