You've Got That One Thing - Kapitel 5

När vi sitter i köket och äter rycker Harry plötsligt till när en låt börjar spelas på radion. Jag ser förvånat på honom.

’’It’s our song! It’s What Makes You Beautiful!’’, säger han och låter helt exalterad. Han ser ut som ett litet barn när han börjar sjunga med. Harry börjar dansa på köksgolvet och sjunga och jag skrattar för fullt samtidigt som jag klappar händerna.

När hans solo kommer så går han fram mot mig och ställer sig på knä och tar mina händer. Mitt ansikte blir lika rött som en tomat. Återigen känner jag samma stöt i kroppen och samma gnista som tänds. Men han backar alldeles för snabbt innan jag hinner får bort rodnaden på mina kinder och återigen är han uppe på benen och flänger runt.

När låten är slut är han helt andfådd och blir tvungen att sätta sig ner på en stol mitt emot mig. Jag applåderar och försöker att koppla bort hur generad jag blev för en halvminut sen och säger istället.

’’Wow, that was amazing! That song is really good! And thank you for the nice show!’’, skrattar jag. Harry nickar som svar. Vi ställer undan allting, paketerar alla taco rester i folie och ställer in det i kylskåpet och ställer disken i diskmaskinen. Jag sneglar på den gamla vägguren och ser att den redan är kvart i sex.

Harry föreslår att han ska visa mig runt i huset eftersom att det är ingen som har gjort det. Förvisso fick jag ju se mycket av det när vi städade men det är ju väl bra att få lite privat guidning också tänker jag.

.

Jag noterar att det finns totalt fyra badrum. Alla med dusch och toalett. Sedan finns det fem sovrum plus ett gästrum. Två vardagsrum, ett kök, tre hobbyrum och en studio.

’’Thanks for the guiding of your house. I think im not gonna get lost now’’, säger jag när vi står vid trappen vid köket och hallen.

‘’Of course you not gonna get lost. This house is waaaaay to small for that’’, säger han ironiskt och skrattar och klappar mig på axeln.

Jag rycker till lite när jag ser ett inramat fotografi som står på den mahogny färgade byrån intill oss. På fotot finns fem killar, inklusive Harry själv.

’’Is that you and the boys?’’, frågar jag. Han vänder sig om och tar upp det så jag kan se det på närmare håll. ’’Yes, this is us after a gig here in London.’’, sager han och pekar på bilden. Jag blir så förvånad över en sak. Hur kan man sätta fem stycken dösnygga killar i ett och samma pojkband? För ska jag vara ärlig så är alla var för sig en riktig läckerbit.

’’From the left you can se Louis. He like carrots’’, säger Harry och skrattar. ‘’Then Niall, the Irish guy. Next to Niall is Liam. The ‘’daddy’’ of the group who is afraid of spoons, Zayn who like mirrors and me’’.

Jag kan se i Harrys ögon hur stolt han är över både sig själv och bandet.

’’That’s fantastic’’, säger jag och märker hur framtvingat det låter, fast jag egentligen inte menar det så. Harry ställer tillbaka fotot.

’’I think im gonna go to my room now, because im tired’’, säger jag och gäspar. Harry nickar, och ser lite ledsen ut men låter mig inte gå förens han har fått mitt mobil nummmer. Så jag knappar in mitt nummer samtidigt som jag döper mig själv till THE HOT ONE i hans kontaktlista och går sedan upp på mitt rum.

.

Jag slänger mig i soffan som står placerad i hörnet av rummet och slår på tv:n. Då kommer jag på att jag glömde säga god natt till honom, men orkar verkligen inte resa mig för att gå ner och säga god natt och sen gå upp igen. Eftersom det inte är något roligt på tv så tar jag fram mobilen och ser utifall jag fått något svar av Louise.

.

Hola Melissa!

Huset som du bor i verkar ju hur awesome som helst om du inte ens vet vart ditt rum ligger! ;)

Men din värdfamilj verkar inte hänga med på det spåret, haha.

Och nej, det är inte normalt om man granskar någon annan när den gör mat. Dom verkar inte vara helt hundra i skallen där.

Så passa dig! Speciellt om du måste säga till när du ska ringa.

Så överlev och snäääälllaaaaaaaaaa svara så fort som möjligt!                

Kram din super mega BFF Louise.

.

Jag får tänka till ett tag innan jag vet vad jag ska skriva.

.

Hallå Louise.

Idag fick jag en massa sysslor som jag skulle göra och jag kan lova att jag skulle ha dött om inte Harry hade kommit och skrämt mig så att jag ramlade ner från stegen och slog mig. (ta det inte så dramatiskt nu).

Harry är mrs. Cox son och han är hur trevlig som helst och dessutom så spelar han i ett band som heter One Direction.Vet du vilka det är?

Det var lite pinsamt när jag inte ens visste att de hade släppt en låt som heter What Makes You Beautiful som är jättekänd. Haha.

Hur är allt hemma förresten? Svara snabbt du med !

Kram Mel.

Harrys point of view

.

Jag läser vad hon har knappat in på min mobil. Jag skrattar för mig själv när jag ser vad hon har döpt sig själv till. THE HOT ONE står det med stora bokstäver.

Jag läser hennes nummer flera gånger och memorerar det så jag kan det utantill. Från första gången jag såg henne i köket stå och hålla på med pizzan har jag känt ett behov av att vara vid hennes sida hela tiden. Det enda jag har tänkt på har varit Melissa.

Hennes kornblåa ögon och de guldfärgade lockarna. De charmiga fräknarna och det stora leendet och hur överläppen åker in en aning när hon ler med tänderna. Sen var hon lång också, minst lika lång som mig. Hon hade ’’det’’, det som jag hade sökt hos varenda tjej jag haft men inte funnit.

Även om jag bara hade känt henne en dag så kändes det som om vi känt varandra sedan grundskolan.

Jag är bara tvungen gå upp till henne, även om hon är trött. Jag får hitta på någon dålig ursäkt, jag bara måste få träffa henne för jag står bara inte ut.

Så jag går till badrummet för att snygga till mig lite och se till så att håret och lockarna faller på plats. Då ser jag en rosa iPod ligga på en hylla. Det måste vara Melissas, tänker jag. Hon måste ha glömt den när jag plåstrade om henne.

Perfekt.

Då har jag en bra ursäkt att komma och störa. Jag rafsar åt mig iPoden och tassar tyst uppför trappan och mot hennes rum men stannar till. Jag kan höra tonerna från Wonderwall spelas och en ljus röst sjunga.

Jag går fram mot dörren och trycker sakta ned handtaget och kikar in.

Hon sitter med ryggen mot mig samtidigt som hon sjunger och spelar. Hon har inte märkt eller sett mig så jag står bara kvar och lyssnar.

Melissas point of view

.

Jag lägger undan mobilen och går fram till min gitarr och sätter mig på sängen. Jag tar några ackord och känner hur jag blir ett med tonerna som strömmar ut från gitarren.

När jag blir ett med musiken börjar även min mun och röst hänga med och utan att jag ens märker det själv så börjar jag nynna på Wonderwall av Oasis.

Det nynnet går från mumlande till riktig skönsång och jag blir inte väckt från trollbindelsen förens jag är klar och hör hur någon applåderar bakom mig.

Jag blir alldeles stel och vänder mig sakta om.

____________________________________________________________________________________________

Nu har det börjat hända lite grejor här..! Kommentera om vad ni tycker ska hända så kommer nästa kapitel! Fortsätt bara att kommentera.. blir lika glad som vanligt ! :)

Kram


Kommentarer
Postat av: sanna :D

Har läst din novell och jag gillar den, riktigt snygg design på bloggen dessutom! :) x

2012-09-06 @ 21:05:26
URL: http://lifeofonedirection.devote.se
Postat av: Felicia

Waow! Du är ju duktig på att skriva! Jääääättebra novell! (än så länge!) <3 Kram :)

2012-09-07 @ 17:48:44
URL: http://onedirectionnovell.bloggo.nu
Postat av: bea

Skiit vad bra!!!! :)

2012-09-08 @ 00:03:02
URL: http://takenbyou.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0