myonedirectionovel.blogg.se

 

Melissas point of view

 

Vi är backstage. Ljudet från den pumpande musiken hörs ända ut till oss och det är hetsigt. Modeller slussas en efter en ut på den långa catwalken. Det är en underklädes kollektion för Dolce & Gabbana. Jag får hjälp med att få på mig en mörkröd bh med svart spets och tillhörande trosor. Rätt så sexigt om jag får säga det själv. Modeller springer fram och tillbaka och jag får hålla i min vän Trinny för att inte snubbla till när jag ska få på mig de svarta stiletterna.

 

När jag är klar ställer jag mig i kön med andra väntande modeller. Jag känner hur någon kommer och fixar och fluffar till mitt hår lite grann, allt för att det ska se perfekt ut dom få sekunderna jag är där uppe. Mitt hår har lockats och hänger fritt över ryggen. Mina ögon har blivit hårt sminkade och ett spetsyg pryder halva min kind. Designerns ledord skulle vara’’mystik med elegans och en touch av erotik’’. Själv skulle jag ha förklarat det som ’’en skräcklik ansiktsupplevelse’’.

När det väl är min tur att kliva upp på catwalken är jag nervös. Det är första gången jag ska klampa runt i underkläder och ha flera ögon på mig.

 

Ljuset som träffar mig är bländande men jag lyckas ändå hålla en rak linje. Det enda jag tänker på är att se så ’’fierce’’ ut som möjligt. Jag sätter en pose när jag kommer längst fram och börjar gå tillbaka. När jag är klar känner jag verkligen vilken kick man får när man går där ute. Jag vill bara ut dit igen. Och klaga kan jag inte, då jag har två byten till.

 

BOOM BOOM BOOM och snart har jag på mig en rosa bh med vit spets och tillhörande trosor. Gulligt. När jag väl är ute på catwalken kan jag höra hur What Makes You Beautiful börjar spelas. Det är nästan så att jag blir tvungen att stanna. Men jag tvingar mig själv att fortsätta gå. Var de verkligen tvungna att ha med den här låten? Precis när det är min tur att äga catwalken också? Jag som trodde att designern ville ha det mystiskt och erotiskt. Och tja, låtvalet var ju inte det direkt?

Harrys point of view

 

Mina ögon poppar nästan ur när jag ser vem det är som intar scenen. Hennes hår lyfter lätt från axlarna och följer bakåt med vinden. Hon ser självsäker ut. Hennes fylliga bröst guppar en aning i de röda kuporna och hennes kropp ser ut att vara tagen från en pumas. Inte visste jag att hon hade gått och blivit modell? Visst hon hade alltid sett ut som värsta sexbomben men jag hade ändå aldrig trott att hon skulle hamna på en catwalk. Det var bara inte hon.

Allt för snart försvinner hon från catwalken och som en reflex börjar jag klappa händerna. Snabbt kommer jag på mig själv att sluta när jag får konstiga blickar från ett par designers som sitter på raden framför mig.

 

Modeller kommer och går och snart är hon där igen. Klädd i något väldigt gulligt och sött. Det klär henne utmärkt. Jag rycker till när jag hör tonerna från What Makes You Beautiful och det är uppenbart att hon blir minst lika förvånad som jag blir. Hon ser distraherad ut för en bråkdels sekund men hon lyckas ändå hålla god min. Mitt hjärta börjar bulta snabbare och när visningen är slut är jag nästan rädd att det ska hoppa ut från mitt bröst. Jag måste få tag på henne. Prata med henne, känna henne. Att hon inte ens sett mig gjorde saken ännu mer desperat.

 

Eftersom jag är kändis är det inte svårt att få komma åt modellerna. Det låter perverst, jag vet men vakterna och andra viktiga personer sa inte nej. Smidigt undviker jag media och alla kameror och försvinner backstage. Jag blir hänvisad till ett rum fullt med tjejer, alla modeller från visningen. De håller på att göra sig i ordning för ’efter-pressen’, som vi kallar det för. Stylister och annat folk klänger som flugor på dom. Jag kan känna blickarna jag får men låtsas inte om dem. Med blicken söker jag efter Melissa men kan inte se henne någonstans.

 

’’Excuse me, but does anyone know where Melissa Ribb is?’’, frågar jag, lite halvhögt.

Det räcker och snart får jag klart för mig att hon är på ‘sitt rum’. Jag ska gå ut till korridoren igen och följa den rakt framåt tills jag ser dörren med hennes namn på. En mörkhyad tjej ger mig ett svagt leende. Jag tackar och lämnar den stressiga atmosfären.

 

Nervöst går jag genom den tomma korridoren och snart står jag utanför en mahogny färgad trädörr, signad Melissa Ribb. Jag tar ett djupt andetag, funderar igenom om det här verkligen är en bra idé och knackar på. Snart kan jag höra fotsteg närma sig och en ljus röst som sjunger. Det är hon. Ett leende sprids på mina läppar och det pirrar i mig. Dörren öppnas och där står en tjej, lik en älva. Invirad i en mörkblå morgonrock med sidenband och guldfärgade lockar som faller oskuldsfullt nedför axlarna.

Alldeles perfekt. Alldeles oemotståndlig.

 

Mitt hjärta hoppar till och gör säkert miljontals volter just nu. Melissa står bara där. Med sina uppspärrade och otroligt vackra ögon. Hon ser förvånad ut.

''Harry...''

''Hi...'', hasplar jag fram.

Hennes ögon tindrar till och det går en stöt genom mig. Jag lutar mig mot dörrkarmen för att nästan inte säcka ihop.

Hon suckar och öppnar sedan munnen.

’’I…I don’t…know what to sa-''

''Oh please...don't say anything,  just let me kiss you''.

Jag böjer mig fram, kupar mina händer i hennes ansikte och ser henne i ögonen. Vi är så nära så vi kan känna varandras andetag.

Melissas blick vandrar ner från mina ögon till mina läppar.

''Okay''.

Jag avfyrar sakta en kyss mot hennes läppar.

Det är som om ett fyrverkeri utbryter inom mig. Det var verkligen för längesedan jag kände såhär.

Utan att bryta kyssen kliver jag in i rummet och stänger dörren bakom mig. Jag kan känna hur hennes fingrar börjar knäppa upp min skjorta.

''If I'm right I think we have some little spare time before we need to get back...''

___________________________________________________________________________________________

jaopp. lyckades få upp kapitel 38 trots allt and i'm happy so i hope you enjoyed it :)

i loove swenglish btw ;)

 

KRAM XX