myonedirectionovel.blogg.se

Fortfarande Melissa

.

’’I didn’t know that you like to sing? THIS was awesome!’’, utbrister Harry och ser helt chockad ut.

Jag rodnar som aldrig förr och slänger en kudde i ansiktet på honom.

’’Hey, why did you do that!?’’, säger han och skrattar. ’’Seriously, you are awesome.’’ Fortsätter Harry och plockar upp kudden innan han kommer och sätter sig bredvid mig.

'’No Im not’’, svarar jag och trycker en annan kudde mot mitt ansikte så att han inte ska se hur röd jag är. För seriöst talat, det där var verkligen pinsamt. ’’Ehm…Yes? You are?’’, säger Harry och drar bort kudden från mitt ansikte.

’’You need to teach me how to play guitar. Pleaaaase’’, säger han och gör valpögon. Jag går med på det och vi sitter och övar och jag visar hur han ska ta olika ackord.

’’Wow, this is much harder then I thought!’’, säger han.Det går trögt och snart ger han upp.

‘’This is not my thing, Mel’’. Säger han och ser på mig. Jag rycker på axlarna.

''Well, you can't be a pro at the first time, svarar jag.

Det blir pinsam tystnad i ungefär tio sekunder innan Harry bryter den.

’’What do you think about this place?’’.

‘’It wasn’t what I excpected but it’s fine’’, svarar jag osäkert.Harry ser på mig i några sekunder. Under de sekunderna hinner jag lägga märke till en tatuering på hans underarm som visar sig vara en stjärna. Jag ska precis fråga vad den står för innan han svarar.

‘’I can talk to mom and see if you can skip some work because that we did today was way to much job for only you’’, säger han.

Jag känner mig en aning osäker och vet inte åt vilket håll jag ska se åt. Jag fäster blicken på han hår.

’’No, no it’s fine! I promise’’, försäkrar jag honom med.

Harry nickar och våra ögon möts. En liten lock av hans hår har fallit ner en bit över pannan och jag kan inte låta bli att tycka att han ser bedårande ut. Han tar ett djupt andetag.

’’I really need to tell you that you are such a nice and beautiful person’’ Jag kan se hur han rodnar.

’’And you have very beautiful hair too’’, lägger han tafatt till och börjar tvinna sina fingrar längs min fläta samtidigt som han för sin andra hand mot min. Han ler sitt vackra sockersöta leende och jag bara smälter. Sa han verkligen att jag var vacker? Det händer inte mig så ofta att någon säger så.

‘’well, thank you so much, I love your curls too!’’, svarar jag glatt överraskat. Harry ler lite och tar bort handen och börjar gräva i sin egna byxficka.

’’The reason I came to you was that you had forgot your iPod in the bathroom downstairs’’, säger han och fiskar upp min rosa iPod.  

‘’ O thank you so much!’’, säger jag och tar emot den.

‘’I saw , and heard of course, that you have really good music taste. Do you like Oasis?’’. Jag känner hur generad jag blir eftersom att jag blir påmind igen om när jag satt och sjöng här utan att veta om att jag hade fått publik.

’’Yes, Wonderwall is my favourite song’’, säger jag och börjar tvinna mina fingrar längs min fläta.

Det känns spännande att sitta här ensam med Harry. Han ser mig och jag ser honom. Det finns inget mellanting. Det kanske finns något där. Som den där lilla gnistan jag känt förut växa sig större och större.

’’Actually, the boys and me had made a cover of just that song at the beach. Would you like to see it?’’, frågar han.

‘’Yes of course, I would love to see it!’’, säger jag exalterat och lägger ifrån mig gitarren. Han plockar fram sin egna iPod och vi måste sitta nära bredvid varandra. Jag kan känna hans muskler gå på helspänn genom den vita t-shirten. Videon startar och jag ser hela gänget sitta i sanden och sjunga.

.

Jag faller som i en drömsk melodi och vaknar först till när Harry reser på sig tvärt och alldeles för snart.

’’I’m sorry, but I need to take this’’, säger han och pekar på sin ringande mobil.

Jag kan se att han ser lite små irriterad ut på att det ringer och försvinner snabbt ut genom dörren.

’’Isabel?’’, hör jag honom säga utanför dörren. ’’How are you? What is it?’’ Jag hör hur orolig han låter. ‘’Yes babe, I will be there in a minute’’. Sedan hör jag hur han springer ner för trappen och hör hur ytterdörren stänger igen med en smäll.

Det är då jag kommer på en  sak när jag känner hugget i magen när han nämner hennes namn.

Jag har blivit så vansinnigt förälskad i Harry att jag bara vill gå och dö och föruttna i ett hörn. Hur kunde jag vara så dum att ens känna eller tro något om oss.

Skulle en kille från One Direction verkligen vilja dejta mig?

Speciellt när han redan har en flickvän.

Han kallade henne babe.

Mig kallade han Mel.

Harrys point of view

Jag känner hur min mobil börjar vibrera i byxfickan och snart ger den ifrån sig min ringsignal. Jag ser hastigt på Melissa men hon verkar vara i en helt annan värld.

På displayen står det Isabel och jag känner mig lite irriterad över att hon ringer. Jag skakar lite lätt på Melissa och hon hoppar till.

’’I’m sorry, but I need to take this’’, ursäktar jag mig. Jag kan både se och känna besvikelsen i Melissas ögon, så jag lämnar rummet så snabbt som möjligt och svarar i telefonen. Jag kan höra snyftningar i telefonen och jag blir genast orolig.

’’Harry’’, hör jag henne snyfta.

’’How are you? What is it?’’, frågar jag.

’’Can you come please? Something creepy is slamming outside the front door and it freaks me out!’’, svarar hon. Jag nickar fast jag vet att hon inte kan se det och svarar att jag är där om någon minut. Jag lägger på och rusar ner för trappen, smäller igen ytterdörren och springer ut till bilen.

Motorn går igång med en rivstartning och känner hur min puls höjs. Det är först när jag parkerar in på Isabels uppfart som jag kommer på att jag kanske borde ha sagt hejdå till Melissa och inte bara stuckit sådär. Jag skäms en aning.

.

Jag kliver ur bilen, låser den och går försiktigt upp mot huset. Då ser jag vad det är som låter.

Det är en kvast som har farit illa och ligger och slår högljutt mot husväggen. Jag pustar ut och ställer tillbaka den där den alltid brukat stå och plingar på.. Jag behöver inte vänta länge förens jag omfamnas av en snyftande Isabel.

’’What whas it?’’, frågar hon mig när vi kommit upp till hennes rum.

’’It was a broom that slammed to the wall’’, säger jag och sätter mig på hennes säng. Isabel ser på mig oförståndigt innan hon sätter sig i mitt knä.

’’So good that you are my hero and saves me from creepy brooms’’. Jag drar in hennes starka parfymdoft i näsan och känner hur jag får kväljningar.

’’How is it with the slave?’’ frågar hon och fnissar. Jag vet direkt att hon syftar på Melissa.

‘’She’s fine. I think’’, svarar jag och tvingar fram ett leende. Egentligen vill jag bara kasta Isabel åt sidan och köra raka vägen hem till Melissa men gör inte det.

’’ I mean, she looked like a…’’.

’’Shh…’’, avbryter jag henne. Jag tål bara inte att höra hur hon snackar skit om Melissa. Det gör för ont i mig. Speciellt när jag vet att jag inte är ett dugg bättre själv. Istället börjar jag kyssa Isabel på halsen samtidigt som hon trycker sig närmre mig.

__________________________________________________________________________________________________

Sjätte kapitlet!

What do you think? Var det bra, eller var det dåligt?

Minst 5 kommentarer för det sjunde kapitlet! :D

Kram