myonedirectionovel.blogg.se

Jag går ner till köket och går mot baksidan av huset. Jag går förbi allt från elfenbensvita skinnsoffor till flera meters höga krukväxter. Jag hör inte en endaste människa och antar att jag måste vara den enda som är hemma.

Tillslut kommer jag till en altan och inser att jag faktiskt inte har utforskat det här huset utan bara varit i köket och på den delen av övervåningen där jag bor.

Huset är verkligen jättefint, men ska jag sköta allt det här? Tur att jag tog mig tid att gå den fem lektioners långa au pair kursen innan jag reste hit.

När jag kommer ut på den stora altanen får jag mig ännu en chock. Framför mig finns en stor, grön vildvuxen gräsmatta. Till höger en kvadratformad pool, till vänster en grill och jättemycket blommor och växter av olika sorter. En svag doft av rosor når min näsa och jag antar att doften måste komma från klätterrosorna som växer på husväggen.

Jag sätter kurs mot ett litet skjul som står placerad i högra hörnet av den stora gräsmattan. Jag letar reda på en häcksax och en stege och går mot den vildvuxna häcken som sträcker sig högt ovanför mig och klättrar upp på stegen. Innan jag börjar klippa slår jag igång min rosa iPod Touch så att jag inte ska dö av tråkighet.

.

Efter sisådär en halvtimme har jag inte ens hunnit med halva långsidan och svetten bara rinner från pannan. ’’What you are accurate’’, hör jag någon säga bakom mig och jag blir så överraskad så jag hoppar till.

Men jag råkar halka till med den vänstra foten och tappar balansen och faller till marken. Det enda jag hinner tänka är att det kommer att göra förfärligt ont.

Men istället för att landa på en hård gräsmatta fångas jag i ett par starka armar. Jag vrider mig lös och vänder mig snabbt om för att se vem det är.

’’You shouldn’t do that hard work when the sun is like strongest’’, säger Harry och ler. Sedan försvinner leendet och han ser orolig ut. ‘’Are you okay?’’, frågar han och ser på mitt högra ben.

Jag ser frågandes ner på mitt ben och ser att jag har lyckats riva upp ett stort sår som det pumpar ut blod ifrån och det är först jag ser det som jag känner smärtan.

’’I must had hurt myself with the hedge trimmer when I fell’, säger jag.

‘’Come with me, so we can fix that’’, säger han och pekar på mitt sår.

‘’No no, I’m fine’’, säger jag och försöker låta övertalande. Harry lägger huvudet på sned och skakar sedan på det.

’’Do you really think I’m gonna accept that answer?’’, säger Harry och ler så att alla tänderna syns. Återigen känner jag den där lilla gnistan tändas inuti mig, och jag vet inte varför, men det känns bra.

Jag följer efter och märker inte att jag har med mig häcksaxen förens Harry noterar det.

’’You dont need to take that with you. Leave it just here outside’’. Jag nickar tafatt och sedan går vi mot ett stort badrum. Han säger åt mig att jag ska sätta mig på toastolen medan han börjar rota i ett skåp. Jag tar snabbt och diskret ur min iPod från min bh när han inte ser och lägger den på ett litet bord som står mittemot.

Han tar fram lite sprit och några bomullspads.Medan han baddar börjar han prata med mig.

’’I just wanted to say sorry for how the morning started. But, yeah, instead I scared you’’. Jag blir ställd. Vad har han att säga förlåt för?

’’don’t be sorry, you did nothing’’. Säger jag förvånat. ’’I was the one who made a not-so-beautiful-breakfast-entrance and spilled all orange juice on your floor, not you.’’ Jag kan se hur det rycker lite i Harrys mungipor. ‘’And made your girlfriend bag ’’juciefied’’, lägger jag till. Då börjar han skratta istället.

’’Oh, yes. Isabel can be a real witch when she is mad’’, säger han. Jag börjar skratta jag med.

Undertiden sätter Harry på ett lagom stort plåster och jag studerar i smyg hans mörka lockar och hans gröna ögon som får mig att tänka på smaragder.  När han är klar ställer jag mig upp och det känns faktiskt redan bättre.

.

Vi går ut från badrummet.

’’What quiet it is today. Is it always like this?’’, frågar jag.

’’Yes. Gemma, my sister, is working and my mum to, they will come home very late. My stepdad is in Australia with his job and will not be coming home for the next five months. Isabel leaved after your not-so-beautiful-breakfast-entrance’’. Jag kan se att det rycker i mungiporna återigen när han härmar mig med vad jag hade sagt. ''So i’m the only one who’s home today’’.

Jag nickar. Sedan börjar jag gå mot altanen.

’’I guess I need to go back to ’’work’’ now, and thank you so much for helping me with my sore’’, säger jag. Men jag hinner inte ens trycka ner handtaget till altandörren innan jag hör Harry säga bakom mig

’’Wait! I can help you!’’. 

’’Harry, you don’t need to. It’s my job, not yours’’.

‘’However, I insist. I saw what could happen!’’, svarar han och pekar på mitt omplåstrade ben. Jag skrattar till.

‘’Really?’’, säger jag osäkert.

’’Really, I dont let mum know anything.’’, säger han och går förbi mig samtidigt som han blinkar med ena ögat. Jag noterar även att han går förbi mig väldigt nära. Och jag förstår inte varför jag noterar det. Nu får jag faktiskt ta och ge mig.

.

Jag tar upp min häcksax och går bort mot stegen. Harry är hos mig på någon minut med likadana verktyg. Under tiden vi klipper skrattar jag mer än vad jag tror har gjort på flera år. Jag får även veta att han spelar i ett band som heter One Direction och att han kom hem igår morse från Berlin.

Det slår mig att det måste ha varit han och resten av bandet som jag såg igår på flygplatsen. Jag får även veta att deras band har släppt en rätt så ny singel som heter What Makes You Beautiful och att de nu håller på att spela in deras första debut album som planeras att komma i november.

Jag tycker att det låter jättespännande men ursäktar mig om att jag aldrig har hört talas om varken One Direction eller deras låt. Jag får också reda på att eftersom bandet börjar slå igenom internationellt nu så tycker han om att komma hem för att det ligger så avskilt från allmänheten.

Att han får vara sig själv utan att vara rädd för en massa fotografer och att han nu är ledig från bandet i ungefär en vecka innan det är dags igen. Han undrar också en massa saker om mig så det tog inte lång tid innan han visste allt om mig.

.

Tillsammans klipper vi häcken snabbt och jag märker att det verkligen är lätt att prata med honom. Vi gör alla sakerna på min to-do-list och allt går som en dans på rosor.

När vi är klara ungefär fyra timmar senare, alltså när klockan är fyra på eftermiddagen känner jag hur hungern tar ut sin rätt.

’’I guess we are done then’’. Säger Harry och lutar sig över min axel och läser snabbt igenom vad som står på listan.

Jag känner hans andeträkt som doftar svagt av mint och jag får gåshud. 

’’Are you hungry?’’ Jag vänder mig om och nickar. ‘’Do you like tacos?’’, frågar han.                                  

''Of course'', svarar jag.

'’Okey, let’s make som tacos then!’’, säger Harry.

_____________________________________________________________________________________________

Fjärde kapitlet ute nu. Vad tycker ni? Kommentera er åsikt och ge tips om vad ni tycker ska hända osv. :D

Kram!

 

Jag vaknar av att solljuset kittlar mig i ögonen samtidigt som jag hör hur det är någon som hojtar och bankar på dörren.Jag drar kudden över mitt huvud och trycker den för öronen. Det var längesedan jag blev väckt på det här viset och jag öppnar sakta ögonen och ser att klockan är kvart i åtta.

.

’’Melissa! Wake up! Have you forgotten that you are an au pair!? I want my breakfast in fifteen minutes!’’ hör jag mrs. Cox. Jag drar mig upp ur sängen och sätter upp håret I en knut och tar på mig mjukisar och en slapp t-shirt. När jag passerar en dörr stannar jag till och konstaterar att det är Harry som jag träffade igår som mumlar något som följs av läten av kyssljud. Isabel måste ha stannat kvar här över natten, och Gud vet vad de kan ha gjort medans jag låg och sov i rummet intill?

Det hugger till i magen i mig, men låtsas inte om något utan fortsätter ner mot köket.

.

I köket sitter mrs. Cox med hårspolar på huvudet och läser tidningen. ’’Good morning’’, säger jag och börjar ta fram för frukosten.

’’You know'', börjar hon '' I don’t like lazy kids. Have you read or even listen to the rules? Rules are made to follow’’, säger hon strängt utan att ens se upp från sin tidning.

’’Yes, ma’m’’, svarar jag. Jag fixar ihop en clubsandwich, häller upp juice och tar ett äpple, ställer allt på en bricka och ställer det framför mrs. Cox. Hennes glasögon har halkat ner på näsan och hon ser genast trettioår äldre ut där hon sitter med sin plommonfärgade silkes morgonrock och alla hårspolar. Mrs. Cox påminner mig läskigt mycket om min farmor till utseendet och jag ryggar tillbaka en aning.

’’ I’m not the only one who’s hungry’’.  Jag fattar vinken och börjar göra i ordning tre stycken till men hejdar mig. ’’Is Gemma home?’’.

’’No, she’s at work.’’, svarar mrs.Cox. Jag nickar fast jag vet att hon inte kan se det och gör i ordning två till istället, för jag antar att den där motbjudande Isabel ska ha en också.

.

Jag balanserar två brickor med höga juice glas på, samtidigt som jag sakta går uppför trappan och mot dörren där jag hörde ljuden ifrån.

Jag knackar försiktigt på med ena armbågen och jag hör fotsteg närma sig.

Det är Isabel som öppnar. Hon har inte mycket till kläder på sig. Ett tight linne som man kan se att en rosa spets bh kikar fram igenom, alldeles rufsigt och tovigt hår och små spetstrosor på. Jag sväljer hårt och drar på mig ett fejkat leende.

’’Good Morning. Sleep well?’’, säger jag och försöker låta så glad och trevlig som möjligt. Men Isabel rör inte ens en min.

’’So where can I put your breakfast?’’, undrar jag.

‘’Ehm…I can…’’Börjar Isabel. Istället ser jag hur Harry halvligger i en säng snett bakom Isabels rygg och hur han diskret pekar att jag kan ställa brickorna på nattduksbordet bredvid. Utan att lyssna klart på Isabel försöker jag tränga mig förbi och gå dit Harry pekade.

Plötsligt känner jag hur något stöter till mina brickor och de flyger okontrollerat ur mina händer och rakt ner på golvet så juicen bara stänker över hela golvet. Jag ger ifrån mig ett litet skrik.

Ingen säger något på ungefär två sekunder innan jag hör hur Isabel börjar gorma bakom mig.

’’Oh no! My Chanel bag!’’, skriker hon och jag ser hur en vit väska har fått lite orange apelsin juice på sig.

’’Oh my God, I’m so sorry!’’ säger jag och på några få sekunder är jag tillbaka med en massa papper.

’’How can you be so clumsy!? Your idiot!’’ fräser Isabel. Jag svarar inte utan forsätter torka upp röran och låter Isabel vräka ur sig alla möjliga elaka ord som bara haglar över mig.

När jag erbjuder mig att torka av hennes väska fräser hon bara

’’Dont touch!’’. Harry erbjuder sig även att hjälpa mig men jag säger kort att det inte behövs och lyfter upp båda brickorna och går snabbt mot dörren. Isabel viskar kort i mitt öra som får mig att rysa av hennes dåliga andedräkt.

''Watch your step, giraffe. This haven't even started'' , säger hon och smäller igen dörren bakom mig. Jag tassar ner till köket och finner till min lättnad att mrs. Cox inte är där och jag diskar allt snabbt. Sedan gör jag i ordning två nya mackor och lämnar det utanför deras rum.

.

Jag känner hur vattenstrålarna träffar mitt ansikte när jag kliver in i duschen och funderar på vad Isabel viskade i mitt öra. ''Watch your step, giraffe. This haven't even started''.

Men jag skjuter undan tankarna efter en stund eftersom jag inte kommer på vad hon menar med det och kliver ut ur duschen. Jag får en känlsa av att det här är kanske hur Askungen hade det. Varför skulle jag drabbas av just samma sak? Typ Askungen-syndromet eller vadå?

Jag sveper en mörkrosa handduk om mig och kikar ut genom fönstret. Det är stålande väder ute och termometern visar runt 25+ grader. Det gör mig lite förvånad av två skäl.

Ett, det verkligen spöspöspö regnade igår och idag är det jättevarmt. Två, det är den 30 augusti och det borde vara mycket kallare eftersom att hösten i stort sett ska vara här nu.

Jag går tillbaka till badrummet och flätar håret i en fiskbens fläta och sätter på mig min blå favorit byxdress som har inslag av turkos och lapiz lazuli.

Sedan läser jag igenom min såkallade to-do-list.

Saturday

• The garden - water the flowers, mow the lawn, cutting the hedge .
• Clean the pool
• Hang the laundry at the backside of the house
• Vacuum the entire downstairs
• Polish the windows

Och en massa mer som jag ska göra.

Jag suckar men inser att jag nog kommer att få avdrag på min veckolön om jag inte gör som det står.

Är det verkligen såhär det är att vara au pair? Knappast.

__________________________________________________________________________________________

Passade på att skriva tredje kapitlet nu när jag hade sån himla skrivar lust så här har ni det!

Kommentera mera så får ni fjärde! :)

Kram!

 

 

Huset som jag står framför är enormt och går i gammal brittisk stil. Runt hela huset löper ett två meter högt staket och framför mig har jag en stor elektrisk grind. En stor damm eller vad jag ska kalla det för sträcker sig runt ungefär halva huset. Jag trycker försiktigt på den elektriska dörrklockan som sitter på grinden. Jag behöver inte vänta länge förens jag ser hur ytterdörren öppnas och ett huvud sticker ut.

Huvudet försvinner in i huset igen men är tillbaka på ett ögonblick med ett paraply i handen och jag kan se att det är en kvinna som småspringer ut till mig. Håret är stelt uppsatt och hon ser ut att vara i fyrtioårsåldern.

’’Are you Melissa Ribb?’’, frågar hon mig skeptiskt när hon kommer närmare. Jag nickar. Kvinnan låser upp grinden och jag går in genom den och hör hur hon låser efter mig. Jag vänder mig om och sträcker fram handen för att hälsa. Men hon tar den inte utan går bara förbi mig och upp mot huset samtidigt som hon muttrar något ohörbart för sig själv. Jag följer efter henne och när vi kommer in i hallen blir jag helt förstummad.

Jag kan inte låta bli att glo på allt. Det är så annorlunda  och jag är fascinerad. Inredningen är modern och ljus. Kvinnan ger mig en massa instruktioner om hur och vart jag ska lägga mina blöta saker och efter ungefär tio minuter slutar hon.

’’Thank’s for the information, mrs…? Frågar jag.

’’Mrs Anne Cox, but call me mrs.Cox’’, svarar hon. Hon vinkar till mig att jag ska följa efter henne. Jag följer efter med min stora väska och hon tittar hastigt ogillande på mig när jag drar den efter mig, men hon säger inget.

.

Huset verkar aldrig ha någon ände, vi går till höger och vänster, passerar alla möjliga rum och när vi går upp för en trappa stöter vi på en tjej med axellångt brunt hår.

’’Who is this?’’, frågar hon direkt och ser snabbt på mrs. Cox innan hon riktar ögonen mot mig igen. Tjejen ser  granskar mig från topp till tå och jag känner mig osäker.

Mrs. Cox harklar sig.

’’Gemma, this is Melissa and as you know she’s gonna be our au pair for a year’’, säger mrs.Cox och rättar till sin stela frisyr.

‘’Nice to meet you’’, säger tjejen som heter Gemma och går förbi mig utan att ta min hand. Mrs. Cox vänder sig om.

’’She is gonna be your neighbour because here is your room’’, säger hon och låser upp en dörr som ligger snett mittemot Gemmas rum.

.

Från att jag tar första steget till det andra in till mitt rum, så känns det som att jag hamnar i en helt annan värld. Detta får mig att tappa hakan ännu mer för bokstavligt talat så är det här rummet jättefint och hemtrevligt inrett. Det skriker verkligen ''Melissa Style'' om det, and I like it.

''Wow, is this really my room?’’, utbrister jag. Mrs.Cox nickar.

Jag ser ut över rummet en gång till och lägger samtidigt märke till att det finns ingen plats att ha gitarren på. Gitarren är min käraste ägodel och jag är hur rädd som helst om den. Jag skulle inte kunna sälja den för något.

’’Excuse me, but where can I have my guitar?’’, frågar jag och samtidigt som jag tar upp den från väskan. Mrs. Cox ser en aning förvånad ut.

’’Oh, you have a guitar with you… I guess you can find a place there you can have it’’, säger hon nonchalant. Sedan fortsätter hon. ‘’Because you are our au pair I expect you to do something, so here I have a list for you with things that I want you to do’’.

Hon tar fram en lång lista med massvis med saker som jag ska göra. Jag blir helt häpen och innan jag hinner svara fortsätter hon.

’’And we also have rules in this house. You can do some homework or what you get from your au pair lessons in my office between four and five o’clock. You need to ask me if you want to use the phone or internet. The phone is in our kitchen. And, No Boys. I’m not gonna stay here and talk all day, so you can find more rules one your list’’, säger mrs. Cox samtidigt som hon trycker ner en nyckelknippa i handen på mig och börjar gå mot dörren, men vänder sig snabbt om. 

‘’Oh, and also. I want you to pack up your things and meet me in the kitchen downstairs in fifteen minutes’’. Sedan vänder hon på klacken och lämnar rummet.

Det enda hon lämnar efter sig är den starka doften av parfym. Och kvar står jag. Med min gitarr i den högra handen och en lång lista i den vänstra. Det här kommer bli ett långt år mumlar jag för mig själv och börjar packa upp mina kläder.

Jag ser även att jag har ett eget badrum och slinker snabbt in för att duscha av mig. Det går bara på någon minut. Efter det sätter jag upp håret i en knut och drar på mig en t-shirt och jeans. Jag tar på mig koftan som mamma skickade med mig när jag är på väg ut från rummet.

.

Jag går nedför en trappa och går mot köket som vi passerade för bara några minuter sedan. I köket står mrs. Cox och ser allmänt sur och sträng ut. Jag kan se hur hennes pastellrosa kjol har veckat sig och hur hon irriterat försöker få den slät.

’’I hope you can cook’’, säger hon till mig.

’’Yes of course’’, svarar jag.

’’Then show me’’, svarar hon och ler lömskt. Det känns som om hon försöker testa mig och jag tycker det känns allmänt fjantigt men protesterar inte. Jag kör på ett säkert kort och bestämmer mig för att göra min egen special; hembakad pizza a la Melissa. Jag orienterar mig snabbt i köket och hittar allt jag behöver samtidigt som jag känner mrs. Cox hökögon i nacken och känner viss press och jag uppskattar det inte, men säger inget.

När jag precis håller på att knåda degen hör jag hur ytterdörren öppnas och hur några skrattar. Jag vänder mig om och ser en kille och en tjej stå hand i hand och fnissa. Killen har en stor resväska i ena handen.

’’Oh my God, are you already home?’’, utbrister mrs. Cox och går fram och pussar honom på kinden. ’’And you to, Isabel?’’.Jag kan se hur han rodnar. Mrs. Cox förvandlas från värsta surtanten till en kärleksfull mamma, på bara någon sekund.

''Yes, mom'', hör jag honom mumla till sin mamma. Jag blir imponerad över hur hon lyckas att byta humör. För själv är jag rätt dålig på sånt. Killen gör sig fri från henne och riktar blicken mot mig och ler.

’’Who are you?’’ frågar han nyfiket. Jag drar på mig mitt mest realistiska leende jag kan -som jag även känner bara blir en grimas - och sträcker fram handen.

’’My name is Mel…’’, mer hinner jag inte säga innan mrs. Cox avbryter mig.

‘’She’s our new au pair and she is from Sweden’’, säger mrs. Cox och ser på mig. Jag känner mig en aning förolämpad av att bli avbruten så tvärt men nickar bara. Han sträcker fram handen mot mig och säger att han heter Harry,  men då rycker tjejen bredvid honom i hans arm och de försvinner lika snabbt som de kom och jag får återgå till att göra pizzan. Mrs. Cox säger inget utan bara studerar mig. När jag stoppar in pizzan i ugnen så ber jag om att få låna telefonen och det får jag. Jag ringer hem till mamma och pappa. Jag berättar lite snabbt om att allt gått bra på flyget och att jag nu är framme.  Min mun säger att allt är toppen, även om den andra delen av mig vill säga att det är väääääääldigt annorlunda. Jag avslutar samtalet med en ursäkt om att pizzan är klar och återvänder till köket.

.

Av någon anledning känner mig väldigt nervös när mrs. Cox skär en bit från den nygräddade pizzan. Jag varnar henne om att det är oerhört hett men det struntar hon i. Hon stoppar en stor tugga i munnen och hostar till lite men sväljer. Sedan nickar hon.

Sekunderna går och jag väntar nervöst. Tänk om hon inte skulle tycka om det? Då kanske jag inte får min veckolön. Hon kanske till och med skickar hem mig? Jag skärper mig. Klart hon inte kan skicka hem mig bara för en liten pizza, eller hur? Nu får jag sluta och vara så fjantig. Mrs. Cox harklar sig ljudligt.

’’Actually, I like it’’, säger hon och jag kan se hur ett svagt leende gömmer sig bakom hennes stränga ansiktsuttryck.

.

Jag dukar snabbt på bordet och mrs. Cox säger åt mig att jag ska lägga upp pizzan på ett stort fat och ställa på bordet. Jag tar av mig det rosa förklädet samtidigt som Harry och hans flickvän som jag tror heter Isabel, kommer ner och sätter sig vid bordet. Mrs. Cox byter om till ’’kärleksfull mamma’’ och alla sätter sig till bords. Jag hamnar bredvid mrs. Cox och mittemot oss har vi Harry och Isabel.

Eftersom att alla är så tysta så säger jag smaklig måltid och börjar skära i pizzan. Men jag slutar tvärt när jag märker att alla stirrar på mig. Mrs. Cox harklar sig återigen lika ljudligt som förr,  och säger irriterat att de alltid ber en bön innan de äter och fräser av det sista med att jag är ouppfostrad. Jag blir lite generad och ber om ursäkt samtidigt som jag kan se hur Isabel hånler mot mig.

Även då kan jag notera hur ful hon är. Hon är kort och satt med blondt slitet hår och med ett helt lass smink i ansiktet. Hon har även ett alldeles för djupt urringat linne så man nästan ser hur de tittar ut. Jag kan även se Harrys blick vandra ner dit då och då. Alla håller i varandras händer och eftersom jag sitter mittemot Harry så får jag hålla hans hand. Jag känner en stöt gå genom mig men kopplar bort den snabbt och gör som de andra. Sedan får vi äntligen hugga in på pizzan. Jag är utsvulten och jag känner hur jag verkligen lyckats med pizzan från första tuggan. 

’Who did the pizza’’ frågar Harry och kollar upp på mig och mrs. Cox.

’’I did it. Do you like it?’’, svarar jag tystare än vanligt, osäker på om han tyckte om det. Men han nickar. ’’ I love it, you can open an own restaurant, girl! And I swear you will get five stars the first week’’ säger han och ler återigen sitt stora leende. Jag blir lite generad men vet inte om han driver med mig utan svarar bara med ett kort tack.

Resten av middagen känner jag mig allmänt utanför eftersom de pratar om skolan och allt som jag inte har att göra med. jag kan även känna Harrys blickar på mig som jag inte vet hur jag ska tolka, så jag känner mig bara obekväm.

.

När alla har ätit klart tackar de för maten och jag ställer mig för att diska utan att säga något. Mrs. Cox tittar nöjt på mig som om jag har fattat min plats i hemmet.

Sedan lämnar hon mig. Medans jag diskar lyckas jag även skära mig på en kniv och blir tvungen att hitta ett plåster. Jag finner ett i skåpet ovanför mig och återgår till diskningen.När jag är klar går jag mot mitt rum och slänger mig på min mjuka säng.

Jag letar reda på listan där alla mina ''sysslor'' står. Jag läser hur någon, antagligen mrs. Cox, textat med svart bläck i det högra hörnet att jag är fri från sysslor på min ankomst dag, vilket jag egentlien inte kan hålla med om. Jag tar fram min mobil och ser att jag har 30 stycken inkomna sms och 15 missade samtal.

Alla från min bästa vän Louise. Sms:en innehåller i stort sett bara: hur är stället? Vart är du? Har du sett någon snygg kille? Svaaaaaaara. Och så förstås ett; Kram Louise. Jag börjar knappa på mobilen.

.

Hej Louise!

England skiljer sig verkligen från Sverige och jag har hamnat i ett enormt hus. Vet inte ens vart mitt rum ligger, haha. Jag bor hos en familj med sina två ’’barn’’.

En kille som verkar vara i min ålder och en tjej som verkar vara något äldre. Sedan verkar vissa här ha svårt att hälsa och presentera sig...Och jag måste fråga en sak, är det typ normalt att granska någon när man lagar mat?

Tyvärr jag har inte tid att skriva mer nu, och vi får smsa för jag måste säga till när jag ska tala i telefon och den är i köket.

Men vi hörs och jag saknar dig!! Melissa.

.

Efter att jag skickat iväg smset kollar jag klockan och ser till min förvåning att den redan är halv tio. Samtidigt känner jag också sömnen krypa sakta i mig.

Det har varit en lång dag så jag går och gör mig i ordning och somnar på direkten.

____________________________________________________________________________________________

Andra kapitlet! Rätt så långt och sorry för att det kom upp så sent men har inte varit hemma på hela dagen! But I hope you guys like it... och glöm inte att kommentera! :)

Kram!

Au pair. Jag hade aldrig riktigt tänkt på det. Men eftersom att mamma tyckte att det vore ’’en perfekt upplevelse’’ för mig så tackade jag ja till det. Jag heter Melissa Ribb och kommer från en stad i Sverige som heter Sundsvall.  Min mamma är svenska och min pappa britt så det är därför jag heter Ribb i efternamn.De tycker också att vara au pair är lika bra så att jag kan fila på min engelska.

                                                                                                                                                

Hej här är en liten prolog om vad novellen kommer att handla om! Så kommentera och följ! :)